torsdag 29 november 2012

Dej, o Jesus, vill vi prisa



1. Dej, o Jesus, vill vi prisa,
du och bara du är god.
För att nåd oss alla visa
offrar du din kropp, ditt blod.

2. Dej, o Jesus, vill vi lova,
ty vår frälsnings hopp du är.
Du oss ger din största gåva,
ger dej själv, o Herre kär.

3. Herre Jesus, du som vunnit
frid åt alla med din död,
tack att vi i dej har funnit
nådens källa, livets bröd.


Text: Från den romersk-katolska psalmboken Cecilia 1902, bearb.

Musik: Edvard Wessel 1902 (46 år)

Mitt hopp är byggt i evighet



1. Mitt hopp är byggt i evighet
på Herren, vår rättfärdighet.
Ej något eget bär jag fram
men litar helt på Jesu namn.
På klippan Kristus står mitt hus,
han är mitt fäste och mitt ljus,
allt annat flyr i stormens brus.

2. När jag är trött och i beråd
jag finner vila i hans nåd.
När stormen yr kring strand och skär
har jag mitt säkra fäste där.
På klippan Kristus står mitt hus...

3. Hans löftesord, hans blodsförbund,
det bär mej till min sista stund.
När varje jordiskt hopp förgår
är han mitt hopp, och han består.
På klippan Kristus står mitt hus...

4. När jag hör domsbasunens ljud,
låt mej bli funnen i dej, Gud,
stå klädd i din rättfärdighet,
få prisa dej i evighet.
På klippan Kristus står mitt hus...


Text: Edward Mote 1834, övers. A.H. 2003

Musik: William Batchelder Bradbury 1863 (47 år)

W B Bradbury:

tisdag 27 november 2012

Innanför eller utanför




1. Innanför eller utanför
bröllopssalen en gång,
innanför eller utanför
evigheten så lång?
Innanför eller utanför,
lyss till min frågande sång.
Innanför eller utanför,
var skall du stå en gång?

2. Ropet snart kring all världen går:
"Brudgummen ses i skyn!"
Änglaskaran kring honom står.
O vilken härlig syn!
Innanför eller utanför...

3. Dörren öppnas till himlens sal.
Änglar på harpor slår.
Utanför är det natt och kval.
Mörkrets härar där står.
Innanför eller utanför...

4. Salig skara till dörren går,
tågar med jubel in.
Härlig brudgum där inne står,
hälsande bruden sin.
Innanför eller utanför...

5. Fåvitsk hop står i mörkret kvar.
Lamporna slocknat ut.
Hemska öde: bli lämnad kvar,
oljan har tagit slut.
Innanför eller utanför...

6. "Herre, öppna din dörr igen!"
ropar man nu och ber.
Svaret kommer från brudgummen:
"Jag känner inte er."
Innanför eller utanför...

7. Utanför eller innanför,
ack, besinna det väl!
När Guds kallande röst du hör,
slut inte hjärta och själ!
Innanför eller utanför...


Text: Oscar Halloff, ngt bearb.
Musik: Okänd

måndag 26 november 2012

O Jerusalem, bland städer (alt. koral)




1. O Jerusalem, bland städer
enda stad som frid oss bär.
Alla dina stenar lever,
skälver i Guds andedräkt...


Text: Urbi beata Jerusalem 600-700-talet, Anders Frostenson 1968 (62 år)
Musik: Henry Purcell 1658-1695

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Gör det lilla du kan



1. Gör det lilla du kan,
gör det villigt och glatt,
snart de dyrbara tillfällen flyr.
Efter vår kommer höst
och på dag följer natt,
då kanhända ej morgonen gryr.
O var flitig att så,
medan ännu är tid,
så att skörden kan mogna i frid!

2. Gör det lilla du kan
och se inte därpå
att så ringa, så litet det är.
För hur skulle du då
väl med lust kunna gå
dit din Mästare sänder dej här?
Är det uppdrag du fått
än så ringa i sej,
o, var nöjd att han gav det åt dej!

3. Gör det lilla du kan,
lägg ditt hjärta däri,
gör det allt för din Frälsare blott,
och var viss att han ska
inte döma som vi,
blir det fråga om stort eller smått!
Se, han själv gör ju allt,
vad betyder det då
om han ställt dej i led med de små?

4. Gör det lilla du kan

och besinna att Gud
hos oss alla blott trohet vill se!
O så gläds att få gå
med hans ringaste bud
och att själv han all hjälp vill dej ge!
Vilken fröjd, om en dag
han ock säger till dej:
"Vad du gjorde, det gjorde du mej!"


Text: Lina Sandell 1885 (53 år)

Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg 1887 (45 år)

lördag 24 november 2012

Kom, Jesus, vår Herre, en pingstvind oss giv



1. Kom, Jesus, vår Herre, en pingstvind oss giv,
med Ande och eld kom och döp oss, att liv
må flöda i din kyrka!

2. Kom, utgjut din Ande, som tar av allt ditt
och ger åt de dina och bjuder dem fritt
till dej, o Herre, komma!

3. Kom, helige Ande, vår Hjälpare god,
och gör för oss dyrbart vår Frälsares blod,
som rena kan oss alla!

4. Kom, slut alla nedslagna intill ditt bröst
och lär dem att ropa med glädje och tröst
sitt "Abba, käre Fader!"

5. Kom, samla de spridda Guds-barnen till ett
och lär dem att älska i ljuvt och i lett
mer innerligt varandra!

6. Kom, låt oss få höra din röst i allt brus
och led oss beständigt i sanningens ljus
dit hem till fadershuset!

Text och melodi: Joel Blomqvist, bearb. A.H. 2012

J Blomqvist på äldre dar:
portrait

Jag såg en stjärna falla



1. Jag såg en stjärna falla
ifrån Guds himmel blå.
Då tänkte jag på alla
som bort från Gud vill gå.

2. Ack, många tusen själar

som förr hört Jesus till,
nu blivit syndens trälar
och gör vad satan vill.

3. De har då mist sitt fäste,
sin frid, sitt hopp, sin tro.
Som fåglar utan näste
de färdas utan ro.

4. O fallna stjärnor arma,
o lampor utan glans!
Må Herren sej förbarma
och föra er till sans!


5. Stå upp, ni släckta vekar,
sök åter nåd hos Gud!
Fly mörkrets falska lekar
och tänk på Herrens bud!

6. Den blinda världen skalkas
och drömmer tiden bort,
allt medan domen nalkas
med jämmer inom kort.

7. Man skämtar ej bort döden
och ej bort Herrens dom.
Man tvivlar ej bort glöden
som brinner där bortom.

8. Stå redo, bröllopstärnor,
se, Jesus kommer snart!
O vakna, fallna stjärnor,
stå upp och stråla klart!


Text: Carl Boberg, ngt bearb.
Musik: A.H 1991

Medan man lever i världen här



1. Medan man lever i världen här
skall man besinna och minnas det väl
att döden snart skall oss gästa:
"O människa, du skall nu följa med mej,
jag vill inte längre fördröja med dej",
så kallar han oss och vår nästa.
O Jesus, o Jesus!
Hjälp oss betänka vårt bästa.

2. Den stund vi lever och mår helt väl,
då aktar vi litet vår fattiga själ,
som synden skall dyrt få betala.
Vi river och slår efter världens ting,
vår håg den löper all världen omkring
och önskar så tiden förhala.
O människa, o människa!
Ja, det skall din själ få betala.

3. Lekamen lägges i jorden igen,
den rörs inte mer än en nergrävd sten,
när livstiden väl går till ända!
Nu vänner och fränder tar pengar och gull,
din kropp de begraver i svarta mull,
men godset vill de använda.
O människa, o människa!
Vart tror du att själen skall lända?

4. När själen kommer för domen att stå,
hon darrar och fruktar för hur det skall gå
och minnena känns då så svåra.
Hon ser sina gärningar framför sej stå
och ville då gärna vara långt därifrån,
hon fäller otaliga tårar.
O människa, o människa!
Vad vill du din Herre då svara?

5. Så kläd den nakna och låna hus därtill,
och visa dem väg, som du ser fara vill,
och hjälp att de döda begrava.
Hugsvala den som bedrövad är
och vårda den sjuke, hans börda bär,
de gärningar vill Gud av oss hava.
O människa, o människa!
Gör det i alla dina dagar.

6. Men tro dej inte förtjäna därmed
Gud Faders vänskap och andliga fred,
den ges för vad Sonen fick lida:
han har ju så dyrt återlöst din själ
med pina och död, han vill lösa dej väl
från evig ångest och kvida.
O Jesus, o Jesus!
I tron vi din ankomst må bida.


Text: Laurentius Petri Gothus 1572, bearb. A.H. 2008

Musik: Ur 1697 års koralbok.

fredag 23 november 2012

Vad röst, vad ljuvlig röst jag hör (alt. koral)



1. Vad röst, vad ljuvlig röst jag hör!
Upp, själ, och fira som sig bör
den dag som Herren gör.
I dag till dig sker Herrens ord:
Kom i min famn, kom till mitt bord!

2. Jag kommer, Jesus, på ditt bud,
men kläd mig själv i helig skrud,
min Herre och min Gud!
Ikläd mig din rättfärdighet,
att jag må se din salighet.

3. Lik Petrus jag på villans stig
förnekade och glömde dig,
men du ej glömde mig.
Din blick mig fann, din kärleksblick
till djupet av mitt hjärta gick.

4. Med smärta jag min svaghet ser,
o, hjälp mig att jag aldrig mer
dig, Jesus, överger,
men går med glädje dit du går
och bär mitt kors i dina spår.

5. Och när jag önskar återfå
de krafter som jag ser förgå,
jag likt Maria då
vid dina fötter sitta vill
och vad du talar lyssna till.

6. Ett enda mig nödvändigt är:
att hålla dig av hjärtat kär
och tro vad du mig lär.
Av denna kärlek, denna tro
i liv och död har själen ro.

7. En själ, som du åt himlen vann,
på jorden ej sin näring fann,
av stoft ej mättas kan.
Den dryck och spis, som henne när,
ditt blod och din lekamen är.

8. Dig själv du åt de trogna bjöd.
Du är det sanna livets bröd
som frälsar oss från död.
Du är den källa, av vars flod
en kristen hämtar kraft och mod.

9. Så kom att i mitt hjärta bo.
Till dig jag sätter all min tro,
hos dig jag finner ro.
Med dig jag lugn till målet går
och trygg på Herrens dag består.

10. Din Ande vittnesbörd mig bär,
att intet mer fördömligt är
hos den du bliver när.
Så bliv mig när i liv och död,
o nådens källa, livets bröd!

Text: Johan Olof Wallin 1813 (34 år), ngt bearb. A.H. 2007
Musik: Tysk folkmelodi/Köpenhamn 1569

onsdag 21 november 2012

Jag slipper sörja, för Gud är här



1. Jag slipper sörja, för Gud är här,
han sörjer själv för mitt vara.
Och mej och bördan han ständigt bär
i dagar mulna och klara.
En morgondag har jag inte sett,
min gårdag redan är fjärran.
Vad jag behöver har han berett,
och se: idag hjälper Herren!

2. Är Gud min far, varför sörja då?
Sitt barn han aldrig förglömmer.
Han visar vägen som jag ska gå
fast han i molnet sej gömmer.
En morgondag har jag inte sett...

3. Han är en Fader så underbar,
av sorg jag slipper gå bunden.
För minsta fågel han omsorg har,
för minsta sippa i lunden.
En morgondag har jag inte sett...

4. Visst är jag lycklig för än en dag
och glad för den som är fjärran.
När sparven kvittrar, så sjunger jag,
ty se: i dag hjäper Herren.
En morgondag har jag inte sett...


Text: Karl Gustaf Sjölin 1920 (63 år)
Musik: K G Sjölin


K-G Sjölin:

Syndare, säg mej (Oh sinner man)





1. //: Syndare, säg mej: vart ska du ta vägen ://
Syndare, säg mej: vart ska du ta vägen
då på domens dag?

2. //: Flyr du till bergen, bergen de smälter :// '
Flyr du till bergen, bergen de smälter
då på domens dag.

3. //: Flyr du till havet, havet det kokar ://
Flyr du till havet, havet det kokar
då på domens dag.

4. //: Flyr du till månen, månen den blöder ://
Flyr du till månen, månen den blöder
då på domens dag.

5. //: Flyr du till satan, satan han störtas ://
Flyr du till satan, satan han störtas
då på domens dag.

6. //: Syndare, hör: du borde fly till Herren! ://
Syndare, hör: du borde fly till Herren
nu i denna dag!


Negro Spiritual, övers. A.H. 2009

tisdag 20 november 2012

Loven nu Herren för året som svunnit



1. Loven nu Herren för året som svunnit,
prisen hans makt och besjungen hans nåd!
Fastän allt annat vi vanskligt ha funnit,
han har dock alltid stått fast vid sitt råd.

2. Han som en Fader i allt mot oss handlat,
trofast han lett oss var hänsvunnen dag.
Bittraste sorg han i sötma förvandlat
och vänt till godo de hårdaste slag.

3. Han är densamme, vad årtal vi skriva.
Åren ej kunnat försvaga hans makt.
Världar må grusas, men han skall förbliva,
Sions för evigt oryggliga vakt.

Text: Okänd
Musik: Lowell Mason (1792-1872)

L Mason:
File:Lowell Mason - Project Gutenberg eText 18444.jpg

Glad ända in



1. Glad ända in

sjunga jag vill,
Jesus är min,
allt hör mej till.
Gud har mej kär,
nåden är fri,
lycklig jag är,
mer ska jag bli.

2. Borta jag var, 

fjärran från Gud,
gav inget svar
när jag fick bud,
hörde ej på,
lyssnade ej.
Var jag väl då
lycklig? O nej!

3. Kom så min vän, 

väckte mitt hopp,
tog mej igen,
reste mej opp,
löste min själ,
nu i hans famn
mår jag så väl.
Pris ske hans namn!

4. Ingen har mer

kärlek än den
livet här ger
ut för sin vän.
Jesus han tog
bördan på sej,
villigt han dog
även för mej.

5. Leva av nåd

- saliga lott!
Känna Guds råd,
- ja, det är gott!
Lär mej nu gå
kärlekens väg,
kronan att få,
Jesus, hos dej!

Text: Nils Frykman, bearb. A. H. 2012
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

måndag 19 november 2012

Tro på vår Herre älska varandra



1. Tro på vår Herre, älska varandra,

detta är grunden till lycka och frid.
Må vi oss lära
troslivet nära,
så att vår kärlek tillväxer därvid!

2. Hade jag allt, men kärleken inte

kvar i mitt hjärta, vad vore jag då?
Skal utan kärna,
irrande stjärna,
måste till sist ut i mörkret bortgå.

3. Har du ett större ljus än din broder,

visa då detta i kärlek, ty märk:
tron inget gäller,
bönen ej heller,
om den ej åtföljs av kärlekens verk.

4. Rena mitt hjärta, helga mitt sinne,

slut mej, o Herre, i kärlekens famn.
Kärleksfull gör mej,
led mej och för mej,
så att i allt jag må ära ditt namn!

Text: Nils Frykman
Musik: Johannes Alfred Hultman

J A Hultman:

Förlora ej korset ur sikte



1. Förlora ej korset ur sikte,
så lyder det varnande ord
bland bruset av människoröster
och stormarnas brus på vår jord.

2. Vad än som vill komma emellan
och skymma det undan för dej,
o, lämna det strax, låt det fara,
hur skönt det må vara i sej.

3. Låt blicken ej glida åt sidan,
ty vägen till livet är smal
och irrbloss till höger och vänster
dej lockar i tusendetal.

4. Förlora ej korset ur sikte,
för därmed förlorar du allt
och dagen blir mörk såsom natten
och livet tar dödens gestalt.

5. Förlora ej korset ur sikte, 
skall frälst du en gång hinna fram.
Förlora ej blicken på Jesus,
Guds blödande, heliga Lamm.

6. Se uppåt, se uppåt till honom,
ty endast den blicken ger frid
och stadga åt vacklande stegen
och seger i bättringens strid.

7. Ja, kraft att stå fast mitt i striden
trots känslan av svaghet och brist
och mod att i striden förbida
Guds löftens fullbordan till sist.

8. Var dag som du börjar din vandring,
ta med dej de orden på nytt:
förlora ej korset ur sikte,
tills natten för evigt har flytt.

Text: Lina Sandell (enligt Oscar Lövgren), ur tillägg till "Från fädernas tid", ngt bearb.
Musik: Från Väckelsångs socken ("väckelsesång från Väckelsång").

söndag 18 november 2012

Så tvår sig än en dag i nattens källa (alt. koral)




1. Så tvår sig än en dag i nattens källa.
Så står mig än en natt av vila åter,
och än en gång jag ber att det skall gälla
också för mig, att skulden du förlåter.

2. För Kristi skull och blodet som han gjutit,
låt mina brister av din glömska höljas,
och hjälp mig ärligt sona vad jag brutit,
om än en dag på denna natt får följa.

3. Om för en broder jag har stängt mitt sinne,
och än vill glömma vad din kärlek säger,
så låt din Ande liva upp mitt minne
och störa mig uppå mitt viloläger.

4. En dag du lovat har att syndens sjuka
ifrån mitt väsen skölja bort och skilja.
Men ger du mig en morgondag att bruka,
jag skulle vilja vara i din vilja.


Text: Rune Pär Olofsson 1963 (35 år) - publicerad med författarens tillstånd.
Musik: Baskisk folkmelodi (arr. Edgar Pettman 1865-1943) 

torsdag 15 november 2012

Här kommer, Jesus, dina små



1. Här kommer, Jesus, dina små!
I Betlehem vi hälsar på.
Men ge oss ljus och hjälp oss du
att hitta vägen till dej nu!

2. Med sång vi kommer till dej in

och böjer knä vid krubban din. 
O stora stund, o klara natt,
då du blev född, vår största skatt!

3. Välkommen från din himmelssal

till denna världens tåredal,
där man dej inget annat bjöd
än stall och krubba, kors och död!

4. Men Jesus, hur kan det gå till

att många än dej glömma vill
och inte mer den kärlek ser
som gjorde att du kom hit ner?

5. Så låt dem se den nu igen,

du som är allas bäste vän,
så var och en vill vända om 
och tro på dej som till oss kom.

6. Låt ingenting på jordens rund

oss locka från vårt dopförbund,
men låt vår största längtan stå
till dej, till dej, som älskat så.

7. Så ska det ske att vi en gång

bland alla helgons jubelsång
i himlens sköna paradis
får prisa dej på änglavis.

8. Här står vi alla nu på rad

kring dej, som gör vår jul så glad!
Men led oss så vi möts igen
en gång hos dej i himmelen!

Text: Hans Adolph Brorson 1732 (38 år)
Musik: Johann Abraham Peter Schultz 1786 (39 år)

Jag nu den säkra grunden vunnit




1. Jag nu den säkra grunden vunnit,
som håller hoppets ankar kvar.
Jag i min Frälsare den funnit,
den lades innan världen var...

onsdag 14 november 2012

Allt är redo. Kom att njuta



1. Allt är redo! Kom att njuta
rätterna vid nådens bord!
Du mot Jesus dej får luta,
han dej lovar i sitt ord
nåd, förlåtelse och frid,
andekraft till helig strid,
hjälp i alla livets öden,
segervisshet sist i döden.

2. Allt är redo. Nu oss bjuder
Herren till sin glädjefest.
Låt oss lyssna; kanske ljuder
dödens bud till oss härnäst.
Lär oss, milde Herre Gud,
ta emot ditt frälsningsbud
och, när livet är tillända,
dej i tro vår ande sända.

Text: Wilhelmina Söderström
Musik: Daniel Vetter 1713 (56 år)

Här är fruktan. Tanken famlar



1. Här är fruktan. Tanken famlar

mot en tid för ögat skymd,
vet ej vilka moln sig samlar
kring dess obekanta rymd.
Led oss, Jesus, stöd och värna,
lys oss, klara morgonstjärna,
på vår dunkla vandringsstig
fram till målet, hem till dig.

2. Här är väntan. Hjärtat brinner

av begär som flammar högt,
söker vad det icke finner,
finner vad det icke sökt.
Lär oss, Jesus, att oss nöja
med din nåd och hoppet höja
mot den evighet, där först
stillad blir vår sällhetstörst.

Text: Johan Olof Wallin, bearb. A.H. 2012
Muaik: Jacob Hintze 1678 (arr. Johann Pachelbel)

lördag 10 november 2012

Helig, helig, helig (Santo, santo, santo)





*1. Helig, helig, helig,
ditt namn är nu min lovsång.
Jag gläder mej,
min Gud, i dej.
Helig är du, Gud!

*2. Helig, helig, helig,
dej prisar nu mitt hjärta.
När pulsen slår,
en sång du får:
Helig är du, Gud!


Santo, santo, santo,
mi corazon te adora!
Mi corazon te sanbe decir:
Santo e res senor.

Holy, holy, holy,
my heart, my heart
adores You!
My heart is glad
to say the words:
you are holy, Lord.


Text: Psalt. 33:21
Musik: Från Argentina

Halleluja, halleluja



Halleluja, halleluja,
halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja,
halleluja, halleluja.

Musik: Från Sydafrika

fredag 9 november 2012

För oss led Kristus döden svår (Christus pro nobis passus est)



Christus pro nobis passus est
et immolatus agnus est.
Effuso suo sanguine
in ipso crucis arbore
et mortuus imperium
devicit diabolicum.

1. För oss led Kristus döden svår,

han som Guds Lamm bar synden vår.
På korset dödens udd han bröt,
när han sitt blod för oss utgöt.
Då utan skuld för oss han dog
han satans välde sönderslog.

2. En tillgång fri nu äger vi

till Gud, vår Fader, all vår tid,
igenom Kristus, Sonen kär,
som världens Frälsare nu är.
Halleluja, halleluja!
Lov, pris och tack skall Herren ha!

Text och musik: Ur "Någre Psalmer af Laurentio Jonae 1615", hämtad från Psalterium Dalecarlium (Dala-Harpan) 1914, mel i kh Aug Bäcks version, texten bearb. A. H. 2012

onsdag 7 november 2012

Sol går upp i vårens tid (In vernali tempore)




1. Sol går upp i vårens tid,
slut är vintern tunga.
Våren nalkas ljuv och blid,
svalan börjar sjunga.
Tegen fåras, böljan slår,
dungen luftigt lövad står.
Varje liv får tunga,
vaknar upp i morgonstund,
vinden smeker vinterns blund
bort från pannan unga.

2. Ängen sej i blommor klär,

slöjlik skrud bär lunden.
Fågelns drill så smeksam är,
säker, men ej bunden.
Bäckar spelar från vart berg,
daggstänkt sky med silverfärg
målar himlarunden.
Sol går upp i dyster natt,
hennes strålar leker glatt
hela morgonstunden.

3. O hur skön Guds ärekrans

i den värld han danat!
Vilken vishets återglans,
mera än vi spanat!
Ja, från honom allting får 
kraft att sträva år från år;
uppåt har han manat.
Alla avstånd plånas ut,
Gud är upphov, Gud är slut,
närmre än vi anat.

Text och musik: Ur Piae Cantiones 1582, övers. Jenny Petersson, tr. i Dala-Harpan 1914, ngt bearb. 2012

måndag 5 november 2012

Högt må prisa varje tunga





1. Högt må prisa varje tunga
Jesu kropp så underbar
och en lovsång honom sjunga
för det blod han gjutit har,
tacka honom för det tunga
korset som för oss han bar.

2. Fadern honom till oss sände,
rena jungfruns son han är,
ljuset han i världen tände,
evig sanning lärde här.
Han till sist vid livets ände
fram sej själv som offer bär.

3. När, som lagen föreskriver,
på de gamla fäders vis
Lammets högtid firad bliver,
- honom vare lov och pris! -
han med egna händer giver
åt de tolv sej själv till spis!

4. Vid det sista nattvardsbordet,
dagen före Jesu död,
Ordet, som vart kött, med ordet
till sitt kött förvandlar bröd;
vinet Kristi blod är vordet,
då hans allmakts ord det bjöd.

5. Må i ödmjukhet vi ära
detta helga sakrament!
Nya testamentets lära
övergår vad förr var känt.
Att oss Herren här är nära
ser vi genom tron han tänt.

6. Fadern, som i höjden tronar,
vare tack i evighet,
Sonen, den som synden sonar,
Anden, den som lär oss det!
Högt vår jubelsång nu tonar,
Heliga Treenighet!


Text: Thomas av Aquino 1263 "Pange, lingua, gloriosi corporis mysterium" , Skyddsengeln 1887, ngt bearb. A.H. 2011
Musik: Henry Smart 1866 (53 år) "Regent Square".


H Smart:

lördag 3 november 2012

Jerusalem, du högtbelägna stad

Preludium:



Koral:


1. Jerusalem, du högtbelägna stad,
till dej min längtan står!
Till dej min tanke ilar fri och glad,
till dej min ande trår!
Från jordens djupa dalar,
där dunkel döljer dej,
till dina ljusa salar
mitt hjärta lyfter sej.


2. Säg, vilka är väl de som strålar där
i klädnad vit som snö?
Det är de trogna som Guds helgon är
och fått i Herren dö.
Bland dem mej Herren skänker
ett rum i helig frid, 
där ingen mera tänker
på sina tårars tid.

3. Profeter och apostlar ser jag där,
martyrer utan tal,
som Kristi kors i trohet burit här
i glädje och i kval.
De avstod egen vinning,
nu står de utan men
med strålar kring sin tinning
i Herrens klarhets sken. 


4. Får jag en gång, av Herrens nåd upphöjd,
gå in i paradis,
mitt sinne fylls av salighet och fröjd,
min mun med lov och pris!
Halleluja min tunga
bär fram i helighet,
får Hosianna sjunga 
en salig evighet.

5. Av jubelklang, av sköna instrument
och körer utan tal,
ja, av musik som ingen här har känt
vibrerar glädjens sal,
av stämmor i miljoner
där ingen stumnar mer,
av evigt nya toner
då Herren själv vi ser.

Text: Johann Matthäus Meyfart 1626 (36 år) "Jerusalem, du hochgebaute Stadt", sv. övers. C A Torén 1887, Edvard Evers 1903, Svante Alin 1903, Paul Nilsson (1914), A.H. 2012
Musik: Melchior Franck 1663, preludium Henry Weman (orig. i D-dur, publ. med tillstånd), jfr preludiet av Max Reger (1873-1916).
  

Johannes såg en härlig syn



1. Johannes såg en härlig syn
högt ovan skyn,
i himlen vid Guds sida.
Han såg ett folk i högtidsskrud
stå inför Gud
och i tillbedjan bida.
Den frid och fröjd,
den sällhets höjd
det folket vann
ej köpas kan
för hela världen vida.

2. I härlighet de där trätt fram
inför Guds Lamm
med segerpalm i händer.
Den vita dräktens glans var ren
som solens sken,
när dagen ny sig tänder.
I evigt ljus
vid harpors brus
de stod nu där,
en tallös här
från alla folk och länder.

3. På frågan "varfrån kommer de,
som vi får se?"
en röst man hörde svara:
Den skaran omkring tronen är
Guds helgons här,
de trognas hjälteskara,
som efter strid
i ro och frid
i segerskrud
hos Herren Gud
får evigt bo och vara.

4. De fordom gått i jordens dal
på vägen smal,
där många tårar runnit.
Mot djävul, värld och själviskt jag
för varje dag
den heta striden brunnit.
I kval och ve
och hån och spe
de härdat ut
till livets slut
och lyckligt övervunnit.

5. De satt till Kristus all sin lit,
sin klädnad vit
i Lammets blod de tvagit.
Mot satans arga list och makt
de stått på vakt,
sej själva ej bedragit,
sett världens flärd
som inget värd,
men Kristi blod
till sin klenod
för evig tid de tagit.

6. Nu står de där inför Guds tron
i sabbatsron;
de får med helig tunga
i Herrens tempel natt och dag
vid harposlag
hans makt och nåd lovsjunga.
All klagan där
försvunnen är.
I himlens sal
ej tidens kval
och sorg dem kan betunga.

7. Gud över dem i nåd skall bo,
i salig ro,
där ingen brist dem kränker.
Han med sin kärleksfulla röst
en ljuvlig tröst
i deras hjärtan sänker.
Ej öra hört,
ej hjärta rört,
ej öga sett
vad Gud berett
och åt de sina skänker.

8. Han mättar dem med himmelsbröd,
ej hungersnöd,
ej törst de mer skall lida.
De plågas ej av solens brand;
i livets land
Gud värme själv skall sprida.
Ej köld dem når,
ej hetta svår,
ty Herren är
själv solen där
med all sin kärlek blida.

9. Och Lammet som för tronen är
dem leder där
i evigt gröna vårar
till livets klara hälsoflod
och mild och god
dem till sitt folk utkorar.
Till evig tid
de bor i frid
för synd och fall,
och Herren skall
avtorka alla tårar.

Text: Paul Gerhardt ("Johannes sahe durch Gesicht"), sv. övers. Svante Alin, bearb. A.H. 2012
Musik: Norsk melodi från Bergen

torsdag 1 november 2012

Nu klingar fåglarnas morgonvisa




1. Nu klingar fåglarnas morgonvisa
och solen lyser i sommarprakt;
jag vill få tacka, jag vill få prisa
min gode Fader för vård och vakt.

2. Hans nåd och ära jag glad vill sjunga,
han har så mycket förlåtit mej.
Han lossat skuldernas ok, det tunga,
och banat väg ända hem till sej.

3. Han har benådat min själ. Mot ljuset
med tacksam glädje den riktar sej.
Jag har fått arvslott i fadershuset,
där Jesus ordnat ett rum för mej.

4. Tack, Herre Jesus, för kors och smärta,
för dödens kalk, som för mej du tog,
för att mitt fridlösa, arma hjärta
ska äga liv och ha övernog!

5. Tack att jag slipper att längre bygga
på vad jag varit och är och gjort,
men får till dej och din nåd mej trygga,
min segerhjälte, så stort, så stort!

6. Du slagit synden, du slagit döden,
du kom försoning och frid åstad.
Du för ditt folk genom alla öden
till evig glädje i Sions stad.

Text: Carl Boberg, bearb.
Musik: Theodor Söderberg 1876 (31 år)


T Söderberg:
LÄRAREN. Wilhelm Theodor Söderberg (1845-1922) blev Alice Tegnérs förste lärare i pianospelet och harmoniläran, i hennes barndomsstad Karlshamn. Foto: Lasse Svensson