tisdag 15 mars 2011

I himmelen, i himmelen



1. I himmelen, i himmelen,
där Herren Gud själv bor,
hur härlig bliver sällheten,
hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte
jag evigt, evigt Gud får se,
se Herren Sebaot.

2. I himmelen, i himmelen,
vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den
uti sitt middagssken.
Den sol som aldrig nedergår
och evigt oförmörkad står
är Herren Sebaot.
3. I himmelen, i himmelen,
vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen
vad glans i ärans sal.
Min själ skall bliva dessa lik,
av evighetens skatter rik,
hos Herren Sebaot.

4. I himmelen, i himmelen
man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen
där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet
och frid och oförgänglighet
av Herren Sebaot.
5. I himmelen, i himmelen
en sällhet du berett,
som intet öra hörde än
och intet öga sett,
ej njuten av ett dödligt bröst,
ej sjungen av en dödligs röst,
o Herre Sebaot.
6. I himmelen, i himmelen
själv alla väsens Far
med Sonen och Hugsvalaren
en evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där,
då himlaskaran offer bär
för Herren Sebaot.
*7. O Fader, Son och Ande, dig
ske evigt lov och pris.
Ack, öppna ock en gång för mig
din himmels paradis.
Ja, när jag fast i trone står,
jag av din hand min krona får,
o Herre Sebaot.

Text: Lars Laurinus 1620 (47 år), 1651, Johan Åström 1815, 1816

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar