torsdag 10 september 2015

Den gyllne solens glans över jorden






1. Den gyllne solens glans över jorden 
lyser och leder, fröjd oss bereder, 
ger oss sitt sköna och skimrande ljus. 
Natten försvunnit och gryningen kommit, 
solen nu stiger och ljuset sig sprider, 
jublande upp mot Guds himmel jag ser. 

2. Under så sköna ser nu mitt öga, 
allt honom ärar för att oss lära 
hur han sig vårdar om allt på sin jord. 
Sedan de fromma till honom ska komma, 
fria från bojor som håller dem fångna, 
de som förtröstat och trott på hans ord. 

3. Låt oss nu sjunga, Skaparen bringa 
pris till hans ära, till honom bära 
gåvor och offer med glädje och fröjd. 
Allt han oss givit, vår Herde han blivit, 
lovet till honom ur tacksamma hjärtan 
stiger nu upp emot himmelens höjd. 

4. Afton och morgon han för oss sörjer, 
bär och välsignar, olycka hindrar, 
alltid sin hjälp och beskydd till oss ger. 
Vaknar vi upp eller vilan vi njuter 
är han oss nära och trofast omsluter 
oss med sin nåds och barmhärtighets sken. 

5. Ett jag dig beder, att du mig leder. 
Från nöd och fara fräls och bevara, 
låt det jag börjar med lycka bestå. 
Synder och laster må bort från mig draga, 
tanke och gärning, låt allt dig behaga, 
giv att jag fast vid ditt budord kan stå. 

6. Kors och elände, det har en ände. 
Havet må brusa, vindarna susa, 
snart kommer morgonens härliga ljus. 
Mörkret på jorden har vikit för solen, 
allt vad jag längtar i himlen mig väntar, 
glädje och frid i min Faders hus. 

Text: Paul Gerhardt, sv. övers. och copyright Ingalill Hedin, publ. med tillstånd
Musik: Johann Georg Ebeling 1666 (29 år)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar