Han lever! O min ande, känn

1. Han lever! O min ande, känn

din Herre och din Gud igen!

Han lämnat har sitt vilorum

och rösten höres, som var stum,

och handen räckes, som var kall.

Han lever, och du leva skall!

2. Han framstår i sin härlighet,

och över tid och evighet

går upp rättfärdighetens sol.

Han lever! Himlen är hans stol

och jorden är hans fotapall.

Han lever, och du leva skall!

3. Så hör hans röst och tag hans hand,

du främling från ett bättre land,

som prövas här en liten tid,

lyft upp ditt huvud, känn med frid

att prövotiden snart är all.

Han lever och du leva skall!

4. Hans ledning följ, och jämn och ljus

blir vägen till din Faders hus.

Med kärlek, tro och saligt hopp

fullborda här ditt vandringslopp

och sedan i hans armar fall.

Han lever, och du leva skall!

5. Och du som är i synden död:

vak upp, stå upp, som Herren bjöd.

Botfärdig kom och trogen bliv,

så äger du i honom liv

förutan död och syndafall.

Han lever, och du leva skall!

6. Och världar skall förgås till slut

och stjärnor måste slockna ut

och himlar störta med vår jord,

men dig som litat på hans ord

ej når förgänglighetens svall.

Han lever, och du leva skall!

Text: Johan Olof Wallin 1819 (40 år), ngt bearb. (v 5)
Melodi: Svensk, "Madesjöhandskriften" 1694-95

Kom till högtid

1. Kom till högtid! - I Guds gårdar
vila bjuds från livets id.
Herren än de sina vårdar,
står dem bi i stormig tid.
Gud den trötte skänker vila,
frid och stilla sabbatsro,
styrka för hans svaga tro.

2. Kom till högtid! Kärleksflamman
slocknar om du ensam går.
Men om kolen föres samman,
kärlekselden näring får.
Det blir varmt i syskonskaran
när man med en enad röst
ber till Gud om nåd och tröst.

3. Kom till högtid! - Käril tomma
fyller Herren nu som förr.
Gud välsignar sina fromma,
öppnar för dem ordets dörr,
smörjer dem med glädjens olja,
när de i sin Herres hus
mättas av hans nåd och ljus.

4. Kom till högtid! - Mottag ordet,
ordet ifrån Herren själv.
Drick vid helga nattvardsbordet
styrka utur nådens älv!
Ur de rika frälsningsbrunnar
får du ösa liv och frid,
hälsokraft till evig tid.

5. Kom till högtid! - Herren bjuder
in till frälsning världen all.
Allmaktsordet redan ljuder,
bådande det ondas fall.
Men så långt som solen lyser
går hans nådebudskap ut,
segrande till tidens slut.

Text: Nils Hylander, ngt bearb. 1986 (v. 5)

Musik: "Vänligt över jorden glänser"

Jesus ha i ständigt minne

1. Jesus ha i ständigt minne,
vill du bli Guds barn och vän.
Jesus bär i hjärtat inne,
Jesus ha för ögonen.
Vid din möda, vid din vila,
i din glädje, i din nöd:
se på Jesu liv och död.

2. Se på Jesus, då upplivas
tro och kärlek i din själ.
Till allt gott du då ska drivas,
när du ser hur han gjort väl.
Verka såsom han i tiden
det som evigt frukter bär.
Verka medan dagen är.

3. Se på Jesus när du döden,
när du domen för dej ser.
Jesus än i sista nöden
ger den frid ej världen ger.
Bed som han och böj ditt huvud:
Jesus fullgjort allt för dej,
Jesus tar din själ till sej.

Text: Frans Michael Franzén 1816 (37 år)
Musik: "Vänligt över jorden glänser", troligen svensk 1694