Självspelande koralbok till minne av Johan Dillner (1785-1862), som för ökad koralkännedom startade kyrkokör samt spred ensträngat "Psalmodikon" med noter i sifferskrift. För att se bloggarkivet, klicka på pilarna till vänster om årtal resp. månad (ej på själva årtalet/månaden). Register finns längst ner. Ev. rättelser och andra synpunkter skickas till andreas.g.holmberg@gmail.com
1. Frid till bot mot synd och skam gav oss Gud i Jesu namn. Frid han köpt oss med sitt blod, då han korsets död utstod. Fridens evangelium når oss genom tid och rum. 2. Frid är kyrkans välkomstord och farväl på denna jord. I vårt dop det till oss ljöd och ska ljuda i vår död: Frid med er, ja, Herrens frid med Guds folk till evig tid! Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1843, 1845 (60, 62 år), övers. A.H. 2015 Musik: Johan Peter Emilius Hartmann 1864 (59 år)
1. Låt oss nu sjunga, sjunga om Jesu nåd! Gamla och unga prise hans kärleksråd, prise hans dyra nåd! 2. Himlen och jorden är av hans ära full, dock är han vorden fattig för mänskors skull, barnen av stoft och mull. 3. Villigt han tagit sjukdom och nöd på sej, tåligt fördragit allt som kan trycka mej, aldrig han syndat, nej, 4. burit vår sveda, uthärdat korsets död, just för att freda oss från Guds vredes glöd, ja, från en evig död, 5. allt för att vinna åt sej en utvald brud, som nu kan finna nåd och behag för Gud, klädd i hans sköna skrud. 6. Låt oss nu sjunga evigt om denne vän! Hjärta och tunga prise hans kärlek än här och i himmelen! Text: Lina Sandell 1864 (32 år) Musik: Ur Ahnfelts sånger 1864
1. Silver hjälpte ej och guld att från dödens snara och från syndens dom och skuld frälsa och bevara. Men Guds egen käre Son sej till offer gjorde, //: led oskyldigt, frälste från vad vi lida borde ://
2. Evig död oss förestod, skulden var otalig, offerdjurens myckna blod gjorde ingen salig, men när Sonen steg hit ned som Guds Lamm, det sanna, //: då slöt Gud med mänskan fred - hjälp mej därvid stanna ://
3. Tar jag det i tro emot, Gud för evigt ser mej lika ren och lika god som den Vän han ger mej. Ja, den synd och skuld jag har minns ej längre Herren, //: Jesu offer och försvar driver vreden fjärran ://
4. Därför bär jag inför Gud helighetens kläder som en Jesu Kristi brud, o vad han mej gläder! I mitt hjärta vill han bo, bort, all självisk lusta! //: Jesu nåd, min fröjd och ro, skall med kraft mej rusta ://
Text: v. 1, 3-4 Johann Arndt 1612 (57 år), bearb Magdeburg 1727, C O Angeldorff 1839, v. 2 Anders Nilsson 1880, bearb. A.H. 2010, 2015 Musik: Per Ulrik Stenhammar 1864 (35 år)
1. O vad är väl all fröjd på jorden mot en droppe av Jesu frid? Har du frid i vad Jesus gjorde störs den inte av världens strid. Han är friden - de kära orden //: tröstar även i nödens tid ://
2. Får du alltid ej kännbart smaka denna himmelska, ljuva frid, kan du över den rätt ej vaka under andens och köttets strid, får den trösten du dock bejaka: //: Jesus, Jesus han är din frid ://
3. Är din frid, fast du ofta känner nöd och ofrid för syndens skull, ja, när solen som hetast bränner viskar han dock så kärleksfull: Jag, din vän framför andra vänner, //: älskar dej och tog all din skuld ://
4. Är du trött under pilgrimsfärden, längtar efter förlossningen, lider hjärtat av synden, flärden, ja, av kärlek till synden än - se, besegrad är ändå världen, //: Jesus vann också över den ://
5. Gläds, ja, gläds, ty vad Jesus vunnit vann han både för dej och mej. Han en evig förlossning funnit när i döden han utgav sej. Snart all fruktan, all nöd försvunnit, //: snart allt mörker blir ljust för dej :// Text: Lina Sandell 1864 (32 år), ngt bearb. A.H. 2008 Musik: Per Ulrik Stenhammar 1864 (35 år)
1. O hur saligt att få vandra hemåt vid vår Faders hand! Snart vi slutat ökenfärden och går in i Kanaans land. Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod: Äran tillhör Gud och Lammet som oss vunnit med sitt blod.
2. Här vid älvarna i Babel tystnar ofta nog vår sång, men vi väntar bättre dagar i Jerusalem en gång. Härligt sången där skall brusa...
3. Intet mörker där skall vara, inga tårar, ingen nöd, ingen synd och ingen plåga, ingen djävul, ingen död. Härligt sången där skall brusa...
4. Här vi skiljs ifrån varandra, här är möda, sorg och strid, men uti den gyllne staden snart vi mötas får i frid. Härligt sången där skall brusa...
5. O, må ingen bli tillbaka här i denna mörka värld! Må vi alla där få mötas efter slutad pilgrimsfärd! Härligt sången där skall brusa...
Text: Joel Blomqvist 1876 (36 år), Per Ollén 1876 (32 år)
1. Verka tills natten kommer, kallelsens verk är stort: hela livet behöves, dagarna svinner fort. Tidigt i livets morgon... Text: Annie L Coghill 1854 (18 år), Siri Dahlquist 1913 (24 år), ngt bearb. Musik: Lowell Mason 1864 (72 år) [Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
