Så stort är ingenting

1. Så stort är ingenting 
som att i syskonring 
vid Jesu bord få samlas 
med änglar runt omkring. 

2. För mitt ibland oss är 
vår vän och broder kär, 
Guds Lamm, det rena, milda, 
som världens synder bär. 

3. Nu är det ingen nöd: 
Guds Son för oss var död. 
Han vill oss alla skänka 
sin nåd i överflöd. 

4. O mänska, fröjda dej! 
Han vill förbarma sej. 
Han vill din synd förlåta, 
så har han gjort med mej. 

5. I Jesu Kristi namn 
vi har en säker hamn. 
När stormen kring oss rasar 
är trygghet i hans famn. 

6. Hans nåds och frids förbund, 
det gäller varje stund. 
O må hans namn bli prisat 
kring hela jordens rund! 

7. En gång i himmelen 
ska vi få se vår vän. 
O vilken salig glädje 
en gång i himmelen!

Text och musik: Nils Frykman 1877 (35 år). bearb.

N Frykman på äldre dagar:

Sabbatsdag, hur skön du är

1. Sabbatsdag, hur skön du är,
skänkt av Gud, jag har dej kär.
Kom, o kom att än en gång
samla oss till bön och sång!

2. Efter arbetsveckans strid
får vi sitta ned i frid
vid vår Faders rika bord,
lyssnande till nådens ord.

3. Gud, vår Gud, vi dej vill be:
ge oss rik välsignelse,
låt ditt evangelium
ljuda klart på alla rum.

4. Låt i dag ditt helga ord
göra under på vår jord,
våra arma själar föd,
Herde god, med livets bröd.

5. Kom och månget byte tag
från den starke denna dag!
Bärga mången kärve in,
skörden, Herre, är ju din!

6. Herre, komme snart den tid,
då vi efter livets strid
i en evig sabbatsro
får i dina gårdar bo!

Text och musik: Joël Blomqvist 1877 (37 år)


J Blomqvist på äldre dagar:

Du betungade själ

1. Du betungade själ,
Herren Jesus vill frälsa dej!
Hör hans ljuvliga röst,
kom, ja kom till hans bröst,
de betungade ger han sin tröst:
"Var vid gott mod, min son,
var vid gott mot, min son,
dina synder förlåtits dej!"

2. Du förvillade själ,
se, din Frälsare söker dej.
Han dej kallar vid namn;
i hans öppnade famn
ska du finna din fridfulla hamn.
Var vid gott mod, min son...

3. Hör, du sargade själ,
Herren Jesus vill hela dej.
Han som efter dej går
ensam hela förmår
dina blödande, svidande sår.
Var vid gott mod, min son...

4. Du uttröttade själ,
Herren Jesus vill bära dej.
Du som ej orkar stå,
ej kan krypa, ej gå,
märk, du duger att bäras ändå.
Var vid gott mod, min son...

5. Kom, du hungriga själ,
Herren Jesus vill mätta dej.
Vid hans bord sätt dej ner,
ät av brödet han ger,
du behöver ej hungra nu mer.
Var vid gott mod, min son...

6. Kom, du frestade själ,
Herren Jesus vill hjälpa dej.
Samme Jesus, som ju
blivit frestad som du
kan de frestade hjälpa ännu.
Var vid gott mod, min son...

7. Du avfälliga barn,
kom igen! Herren kallar dej.
Kära själ, hör nu på:
han har gåvor också
för avfällingar, stora och små.
Var vid gott mod, min son...

8. Du förtvivlade själ,
var vid gott mod, han kallar dej!
Var ej rädd, men kom fram,
kom till Jesus, Guds Lamm,
som för dej dog på korsträdets stam.
Var vid gott mod, min son...

Text: Joel Blomqvist 1877 (37 år)
Musik: Joel Blomqvist 1877

J Blomqvist på äldre dar:

O, var är det folk som på Andens bud

1. O var är det folk som på Andens bud
bland människor samlar en skörd åt Gud?
Han själv har oss bjudit till verket gå,
och ingen får tveka och stilla stå.
Vem går i dag? Vem vill gå med?
Vem tar nu sin plats i skördemännens led?
Vem samlar in för Faderns hus?
Vem skall få lönen i fröjd och ljus?

2. Guds folk, ut på gator och gränder gå,
så alla kan bjudning till bröllop få.
Gå ingen förbi medan än är tid,
att bjuda dem hem till en evig frid.
Vem går i dag...

3. Nu fälten har vitnat kring jorden vid
och världen den väntar på skördens tid,
men ännu är de som går ut för få,
fast människors räddning beror därpå.
Vem går i dag...

4. Ni villiga tjänare, kom nu hit
och samla den mognande skörd med flit.
Han kommer, vår Konung - i tro håll ut,
oss väntar en skördemans fröjd till slut.
Vem går i dag...

Text: Eben Eugene Rexford 1877 (29 år), Anna Ölander 1900 (39 år), bearb. 1986 (v. 1-3 enligt Psalmer och Sånger 475, v. 4 enligt 1986 års EFS-tillägg till den svenska psalmboken 721).
Musik: George F Root 1877

G F Root:

Alla Herrens vägar är ju

VID EN SKILJEVÄG 

1. Alla Herrens vägar är ju
godhet, sanning, trofasthet.
Vet vi själva inte vägen,
han vårt bästa vill och vet.
Han som räknat våra dagar
innan någon av dem var,
han som i all nöd och fara
oss på starka armar bar,
//: han allt framgent vill oss hjälpa,
som han hittills gjort, vår Far! ://

2. Kastar vi en blick tillbaka
på de flydda åren, se,
samma kärlek uppenbarad
genom både väl och ve,
samma kärlek, samma trohet,
när den log mot dej och mej,
samma kärlek, samma trohet,
när i moln den svepte sej,
//: om den rosor utan törnen
strött på vägen eller ej ://

3. Samma kärlek, när den gav oss
vad vi högst av allt begärt,
liksom när den tog ifrån oss
vad oss framför allt var kärt,
när i nåd den undanröjde
vad oss än i vägen stod,
eller kom vår mun att jubla:
Gud mot sina barn är god!
//: Ja, i allt vi ständigt möter
samma nåd och tålamod ://

4. Ser vi framåt, samma kärlek
oss härefter följa skall,
bära oss på herdearmar
och bevara oss för fall.
Hur vår dag sej än gestaltar,
hur all kraft oss än förgår,
hur det skiftar under färden
och vår strid blir het och svår,
//: i Guds trofasthet och omsorg
all vår hjälp och välfärd står ://

5. Låt oss därför ej förtvivla,
trots vår egen skröplighet;
Gud är mäktig, Gud är trofast,
låt oss aldrig glömma det!
Ej vår vaksamhet, vår trohet
räcker till, nej, endast hans;
i vår egen styrka aldrig
någon verklig seger vanns.
//: Han har lovat vara med oss;
större trygghet aldrig fanns ://

6. Varje skiljeväg i livet
Gud en löftesstjärna ger:
nya plikter, nya strider,
men ny nåd vi får dess mer.
Så var Herrens sätt sen gammalt,
känt av varje Jesu vän,
och nu i hans vida rike
samma regel gäller än.
//: Led oss därför, käre Herre,
som du vill var dag igen! ://

Text: Lina Sandell 1868 (36 år)
Musik: Ur Ahnfelts sånger 1877

Om han komme idag

1. Om han komme idag, din Herre och Gud,

skulle helst från hans åsyn du fly?

Om du hörde idag det kallande ljud

av basunen från himmelens sky,

skulle fröjd eller ångest dej fatta?

2. Om han komme idag, rättfärdig och vis,

till att ställa oss fram inför sej,

månne människors dom och människors pris

skulle vara av värde för dej

eller falla med tyngd ner i vågen?

3. Månne allt vad som nu är viktigt och stort

även då skulle synas dej så?

Månne allt vad idag blir talat och gjort

bleve talat och gjort även då?

Besinna dej, innan du svarar.

4. Om han komme idag, o, pröva dej än

medan Herren nu dröjer, och säj:

Är hans ankomst dej kär, eller fruktar du den?

O, vart leder då vandringen dej?

Den stund du ej menar, han kommer.

Text: Lina Sandell 1874 (42 år), ngt bearb.

Musik: Gunnar Wennerberg 1877 (60 år)

Min Gud, när jag betänker

1. Min Gud, när jag betänker

vad du har gjort för mej,

vad nåd du städs mej skänker,

jag får ju allt av dej,

då blir jag hjärtligt glader,

då lockas lovet fram:

jag tackar dej, min Fader,

jag tackar dej, Guds Lamm.

2. Du döden för mej smakat,

du mina synder bar,

och över mej du vakat

i alla mina dar.

Vad hade av mej blivit

om du ej handlat så?

Om du ej nåd mej givit

jag måst i döden gå.

3. Nu är jag redan salig

och går till himmelen.

Jag njuter fröjd otalig

i Gud, min bäste vän.

Han själv skall mej bevara,

hans nåd är alltid ny,

och hotar någon fara

till honom får jag fly.

4. O, skulle jag då sörja

som har en sådan Gud?

Nej, hellre må jag börja

att höja lovets ljud.

Ja, Herren vill jag prisa:

hans nåd och trofasthet

skall bli min nya visa

uti all evighet.

Text: Nils Frykman 1876 (34 år), ngt bearb.

Musik: Ur Hemlandssånger 1877