Jesu namn begynna skall

Preludium: 


Koral: 


1. Jesu namn begynna skall
våra företag,
styrka oss i livets kall,
helga mödans dag,
ty han är den
som ger krafter till allt gott
och åt troheten sin lott
i himmelen.

2. Jesu namn bevara skall
i en farlig värld
våra fötter ifrån fall,
hjärtat ifrån flärd,
ty han är den
som den onde övervann
och oss leda vill och kan
till himmelen.

3. Jesu namn bemanna skall
vårt beklämda bröst,
när vi under sorgens svall
suckar efter tröst,
ty han är den
som oss lugnar och oss lär
att den smala vägen bär
till himmelen.

4. Jesu namn betrygga skall
våra böners ljud,
att vid nådens fotapall
våga nalkas Gud,
ty han är den
som oss Faderns nåd berett,
barnaskapet återgett
i himmelen.

5. Jesu namn besegla skall
livets kamp och strid,
när vi efter prövning all
får gå hem i frid,
ty han är den
som utplånat all vår skuld
och oss möter evigt huld
i himmelen.

Text: Johan Olof Wallin 1819 (40 år), ngt bearb. 2012
Musik: Johann Rudolph Ahle 1662 (37 år)

Jerusalem, du högtbelägna stad

Preludium:



Koral:


1. Jerusalem, du högtbelägna stad,
till dej min längtan står!
Till dej min tanke ilar fri och glad,
till dej min ande trår!
Från jordens djupa dalar,
där dunkel döljer dej,
till dina ljusa salar
mitt hjärta lyfter sej.


2. Säg, vilka är väl de som strålar där
i klädnad vit som snö?
Det är de trogna som Guds helgon är
och fått i Herren dö.
Bland dem mej Herren skänker
ett rum i helig frid, 
där ingen mera tänker
på sina tårars tid.

3. Profeter och apostlar ser jag där,
martyrer utan tal,
som Kristi kors i trohet burit här
i glädje och i kval.
De avstod egen vinning,
nu står de utan men
med strålar kring sin tinning
i Herrens klarhets sken. 


4. Får jag en gång, av Herrens nåd upphöjd,
gå in i paradis,
mitt sinne fylls av salighet och fröjd,
min mun med lov och pris!
Halleluja min tunga
bär fram i helighet,
får Hosianna sjunga 
en salig evighet.

5. Av jubelklang, av sköna instrument
och körer utan tal,
ja, av musik som ingen här har känt
vibrerar glädjens sal,
av stämmor i miljoner
där ingen stumnar mer,
av evigt nya toner
då Herren själv vi ser.

Text: Johann Matthäus Meyfart 1626 (36 år) "Jerusalem, du hochgebaute Stadt", sv. övers. C A Torén 1887, Edvard Evers 1903, Svante Alin 1903, Paul Nilsson (1914), A.H. 2012
Musik: Melchior Franck 1663, preludium Henry Weman (orig. i D-dur, publ. med tillstånd), jfr preludiet av Max Reger (1873-1916).
  

Alla Herrens vägar är ju (alt. koral)

VID EN SKILJEVÄG

1. Alla Herrens vägar är ju
godhet, sanning, trofasthet.
Vet vi själva inte vägen,
han vårt bästa vill och vet.
Han som räknat våra dagar
innan någon av dem var,
han som i all nöd och fara
oss på starka armar bar,
han allt framgent vill oss hjälpa,
som han hittills gjort, vår Far! 

2. Kastar vi en blick tillbaka
på de flydda åren, se,
samma kärlek uppenbarad
genom både väl och ve,
samma kärlek, samma trohet,
när den log mot dej och mej,
samma kärlek, samma trohet,
när i moln den svepte sej,
om den rosor utan törnen
strött på vägen eller ej.

3. Samma kärlek, när den gav oss
vad vi högst av allt begärt,
liksom när den tog ifrån oss
vad oss framför allt var kärt,
när i nåd den undanröjde
vad oss än i vägen stod,
eller kom vår mun att jubla:
Gud mot sina barn är god!
Ja, i allt vi ständigt möter
samma nåd och tålamod.

4. Ser vi framåt, samma kärlek
oss härefter följa skall,
bära oss på herdearmar
och bevara oss för fall.
Hur vår dag sej än gestaltar,
hur all kraft oss än förgår,
hur det skiftar under färden
och vår strid blir het och svår,
i Guds trofasthet och omsorg
all vår hjälp och välfärd står.

5. Låt oss därför ej förtvivla,
trots vår egen skröplighet;
Gud är mäktig, Gud är trofast,
låt oss aldrig glömma det!
Ej vår vaksamhet, vår trohet
räcker till, nej, endast hans;
i vår egen styrka aldrig
någon verklig seger vanns.
Han har lovat vara med oss;
större trygghet aldrig fanns.

6. Varje skiljeväg i livet
Gud en löftesstjärna ger:
nya plikter, nya strider,
men ny nåd vi får dess mer.
Så var Herrens sätt sen gammalt,
känt av varje Jesu vän,
och nu i hans vida rike
samma regel gäller än.
Led oss därför, käre Herre,
som du vill var dag igen!

Text: Lina Sandell 1868 (36 år), bearb. 2016
Musik: Henry Weman 1938 (41 år), publ. med tillstånd

Verka, tills natten kommer (alternativ koral)

1. Verka tills natten kommer,
kallelsens verk är stort:
hela livet behöves,
dagarna svinner fort.
Tidigt i livets morgon...

Text:  Siri Dahlquist 1913 (24 år), ngt bearb., fritt efter "Work for the night is coming" av Annie L Walker, senare gift Coghill 1854 (18 år).
Musik: Henry Weman 1933 (36 år), 1939 års koralbok nr 416b, publicerad med tillstånd av rättsinnehavarna

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än] 

Jesus kär, var mig när (alternativ koral)

1. Jesus kär,
var mig när
och livets väg mitt hjärta lär.
När dagen gryr,
när natten skymmer,
Jesus kär,
var mig när.

2. Håll du mig
tätt vid dig
och jämna för min fot din stig.
I glädjen och
i sorgen lika,
håll du mig
tätt vid dig.

Text: Lina Sandell 1888 (56 år)

Musik: Henry Weman 1937 (40 år), 1939 års koralbok nr 520 (orig. D-dur), publ. m. rättsinnehavarnas tillstånd

Fullbordat är det löftesord

1. Fullbordat är det löftesord
som Herren gav en fallen jord,
ty född är kvinnans Säd.
Du Adams släkt, dej gläd!
Till nådens tron med lovsång träd!


2. Hör din Profet, som full av nåd
dej uppenbarar Herrens råd,
på ljusets väg dej för
och så ditt hjärta rör
att du Guds lag av kärlek gör!


3. O värld, din högste Präst tillbed,
som stiger till din frälsning ned.
Det är hans höga kall
att rädda dej ur fall:
sej själv för dej han offra skall!


4. Din Konung möt, som sträcker ut
ett välde utan gräns och slut.
På sanning, nåd och frid
han mäktig, hög och blid
sin tron befäst för evigt tid.


5. Beseglat är de trognas hopp,
rättfärdighetens sol går opp.
Nu Herrens klarhets ljus
bestrålar jordens grus
och leder oss till Faderns hus.


6. Ditt folk, o Jesus, gläder sej,
din frälsta hjord välsignar dej.
I helighetens skrud,
med höga lovsångsljud
all världen prise dej, vår Gud!


Text: Samuel Johan Hedborn 1813 (30 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. 2012
Musik: Henry Weman 1938 (41), här återgiven med rättsinnehavarnas medgivande

Tanke som fåfängt spanar

Preludium:


Koral:



1. Tanke som fåfängt spanar,
hjärta som dunkelt anar,
kom till Gud.
Själ som kämpar och bävar,
ande som uppåt strävar,
kom till Gud.

2. Du som är glad bland vänner,
tacksam och rik dej känner,
kom till Gud.
Du som din kärlek visar,
skapelsens skönhet prisar,
kom till Gud.

3. Du som i världen glömmes,
du som av mänskor dömes,
kom till Gud.
Du som är hemlös vorden,
främling och gäst på jorden,
kom till Gud.

Text: v. 1 o 3 Edvard Evers 1917 v. 2 A.H. 2008
Musik: Henry Weman 1938 (41 år), publicerad med tillstånd av rättsinnehavarna

Du som åt människan

Preludium: 


Koral:


1. Du som åt människan
den ädla förmån skänker,
att tungan yttra kan
vad själen vill och tänker,
med ansvar, fullt av vikt,
du lämnar i mitt val
att tillse, när min plikt
är tystnad eller tal.

2. Må aldrig denna röst
sig blanda med de fräckas,
av vilka jordens tröst
och himlens budord gäckas.
En oblyg ordalek
mitt skämt besmitte ej,
ej svordom eller svek
mitt öppna ja och nej.

3. Jag väja må det ord
som villar eller sticker,
och fly som själamord
allt baktal och allt smicker.
Jag sanning tala vill
och anse för ett rån
såväl att lägga till
som taga därifrån.

4. Jag söke ingen del
i mångas usla ära
att träffa nästans fel
och dem i dagen bära.
Den illsint gripes an
jag kristligt hägna vill,
och där jag det ej kan,
jag tige hellre still.

5. Min tunga aldrig skall
en hemlighet förråda,
hon hellre stum och kall
må fast vid gommen låda.
Vad vännen trygg förtror
åt ömhetens förvar,
må han som trätobror
där ännu finna kvar.

6. Men lossne tungans band
att tolka vad jag känner
för hem och fosterland,
välgörare och vänner.
Jag spare ej mitt tal
där jag med Jesu nåd
kan lindra armas kval
och hindra ondas råd.

7. Vad rätt, vad ärligt är,
vad kyskt, vad ljuvligt lyder,
vad glädje med sig bär,
vad ung och gammal pryder,
må spridas med min röst
liksom en morgondagg,
till styrka och till tröst,
till bot mot sorg och agg.

8. Men först och sist, min Gud,
jag vill med tacksam tunga
förkunna dina bud,
din nåd och sanning sjunga
och gå i fröjd och kval
till dig med bönens ljud.
Låt mina läppars tal
behaga dig, min Gud!

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. A.H. 2008
Musik: Svensk 1697, preludium Henry Weman (publ. m. tillstånd)

Om alla mina lemmar

Preludium:


Koral:


1. Om alla mina lemmar
var fyllda helt av sång
och hade tusen stämmor
som ljöd på samma gång
och sjöng jag dag och natt -
jag kunde ej gengälda
Guds rikes stora skatt.

2. Jag vill mitt tack frambära,
o store Gud, till dej!
Dej vare lov och ära
för att du kallat mej
och räknat mej bland dem
som trots vad de förbrutit
hos dej har fått sitt hem.

3. Du grundlagt själv din kyrka
ibland oss, Herre kär!
Allt gott du ville verka
i din församling här.
Låt oss då i ditt hus
i trohet mot dej vandra
och följa Ordets ljus.

4. Låt livets källa flyta
med himmelsk nåd och makt
kring hela jordens yta,
till varje folk och trakt.
Låt lyckas Jesu namn,
så alla vägen finner
in i din fadersfamn.

5. Vår sång ska dej upphöja,
o Gud, som allt förmår.
Ditt bistånd skall ej dröja,
var än vår vandring går.
När vi nått hem en gång,
skall nya röster höjas
och sjunga Sions sång!

Text: Petter Dass, Morten Eskesen, övers. A.H. 1991

Musik: Erik Gabriel von Rosén 1824 (49 år), preludium Henry Weman (publ. m. tillstånd).