Som barn i krubba Jesus låg

1. Som barn i krubba Jesus låg
fast himmelen han äger.
Hans kudde var av hö och strå,
mörkt var det kring hans läger.
Men stjärnan över huset stod
och oxen kysste barnets fot.
Halleluja! Halleluja för Jesus!


2. Vår jul kan nu bli god och glad,
trots synd och sorg och smärta:
ett barn är fött i Davids stad
med tröst för varje hjärta.
Till barnets enkla bädd stig in
och julfrid som Guds barn där finn.
Halleluja! Halleluja för Jesus!

Text: Hans Christian Andersen 1832 (27 år)
Musik: Niels W Gade 1859 (42 år)

N W Gade:

Jag är så glad på julens kväll

1. Jag är så glad på julens kväll,
för Jesus till oss kom.
Då lyste stjärnan som en sol
och änglar sjöng sin sång.

2. Han föddes där i Betlehem,
han är en kung så stor,
som kom från himlens höga slott
till jorden där vi bor.

3. Nu bor han högt i himlens land,
han är Guds egen Son,
men alltid minns han sina små
och hör oss hemifrån.

4. Jag är så glad på julens kväll,
då sjunger vi hans pris,
då öppnar han för alla små
sin himmels paradis. 

5. Då tänder mamma varma ljus
i varje liten vrå,
så lyste stjärnan, säger hon,  
i världens mörker då.

6. Hon säger att den lyser än
och aldrig slocknar ut,
och om den skiner på min väg,
då kommer jag till Gud.

7. Hon säger att Guds änglakör,
den sjunger än idag
om frid och fred här på vår jord
och om Guds välbehag.

8. Och jag vill också sjunga så,
då blir nog Jesus glad!
Han gjorde mej till barn åt Gud
en gång i dopets bad.

9. Jag älskar julens ljusa kväll
och Jesus, Frälsaren!
Jag vet att Jesus älskar mej
och är min bäste vän.

Text: Marie Wexelsen 1859 (27 år), sv. övers. A.H. 2015
Musik: Peder Knudsen 1859 (40 år)

P Knudsen:

I all sin glans nu solen strålar

1. I all sin glans nu solen strålar
och livets ljus försoning målar, 
när pingstens liljor får sin tid
och sommar nalkas ljus och blid. 
Nu mer än änglars röst bär bud
om gyllne skörd från livets Gud.

2. När sommarnatten svalka bjuder,
en näktergal i lunden ljuder.
I Guds beskydd vi har vårt bo
och vilar där i fred och ro,
i ljuvlig dröm om paradis,
och vaknar till vår Herrens pris.

3. Som vinden smeker blad och grenar,
med jorden himlen sig förenar.
Nu paradiset öppet står,
dess ljuvlighet vi smaka får.
Vid ängen porlar bäcken klar
från livets källa underbar.

4. Guds Ande, som sig ned har svingat,
har detta verkat och oss bringat,
ej av sig själv, men – oss till tröst,
i kärlek och med sannings röst –
av Ordet som blev kött och blod
och nu är hos sin Fader god.

5. Så vakna upp i mänskors boning,
och tacka den som skänkt försoning!
Församlas, alla tungomål,
i jubelsångens offerskål!
Stäm in omkring vår Herrens bord
i Guds församlings hyllningsord!

6. Se, tungorna av Anden glöder
för alla folk från norr till söder!
I Jesusnamnets offerskål
förenas alla modersmål.
I evighet höjs lovets ljud
i Jesu namn från oss till Gud.

7. Vår Gud och Fader utan like!
Snart blommar rosen i ditt rike.
För hjärtat som vi åt dig gett
du himlens rike oss berett.
Som solar små i evighet
vi strålar i din härlighet.

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1843 (60 år), David Termén 2004 (67 år), 2016, publ. med tillstånd
Musik: Henrik Rung 1859 (52 år)

H Rung:

Ett barn är oss fött och en son är oss given

1. Ett barn är oss fött och en son är oss given,
den evige Guden är människa bliven!
Ur människosläktet tog han sig en moder
och föddes i armod, en mänskornas broder.

2. Vad salighet nu att en människa vara,
då Gud i vårt kött låtit sej uppenbara!
Nu får varje människa, nöjder och glader,
rätt barnsligen ropa: Gud, Abba, min Fader!

3. Det elände Adam oss ådrog i fallet,
se, allt är nu botat av barnet i stallet!
Nu syndare alla sej väl må berömma,
att de fått till broder den världen skall döma.

4. Så litet ett barn oss kan skrämsel injaga,
så gärna vill Gud oss all fruktan betaga.
Ja, därför kom Herren så liten och späder,
att vi ej må rädas, men hellre oss gläder.

5. Här ligger i lindor den vän som oss lisar,
han dias vid bröstet, fast oss han utspisar,
här gråter nu den som bedrövade fägnar,
han ansas och sköts, fast han världarna hägnar.

6. I stallet och krubban där ligger en gåva
som ingen tillfyllest kan prisa och lova,
och gåvan, den skänkes för intet åt alla,
o låt oss då ej gå så hårda och kalla!

7. Nej, låt oss vår Fader i Andanom lova
för Sonen, hans dyra och härliga gåva.
Fast hjärtat kan därför tillfyllest ej prisa,
så vare och blive själv Barnet vår visa!

Text: Carl Mauritz Lilliehöök 1756 (43 år)
Musik: Oscar Ahnfelt 1859 (46 år)


O Ahnfelt:

Ur djupet av mitt hjärta

1. Ur djupet av mitt hjärta
min längtan till dig går,
Jerusalem,
Guds stad, mitt hem...

Text: Hans Adolph Brorson 1764 (70 år) Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Ur Ahnfelts sånger 1859

(OBS! Melodin är återgiven enligt Ahnfelts sånger, ej enligt koralbokens utjämnade version, som dock går utmärkt att sjunga parallellt)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Nu vilar ett hjärta

1. Nu vilar ett hjärta,

i ljuset och friden
de frågor som tystnat

har fått sina svar,
och nödens och ångestens

tid är förliden...

Text: Bo Setterlind 1978 (55 år)
Musik: Ur Pilgrims-Sånger 1859

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Amen sjunge varje tunga

*1. Amen sjunge varje tunga,
Amen är vår himlasång.
Amen får vi evigt sjunga,
Amen för Guds tron en gång.
Amen, där är livets älv.
Amen kallar han sej själv.

*2. Amen, Herrens Krist skall råda.
Amen är hans löftesord.
Amen, vi hans under skådar,
Amen, Herrens kraft är spord.
Amen, botad är all nöd,
Amen, bytt i liv vår död.

*3. Amen, lov och pris och ära,
Amen, Lammet och vår Gud!
Amen klinge fjärran, nära!
Amen är vår lovsångs ljud.
Amen, snart vi Gud får se!
Amen, ja, det skall så ske!


Text: Nils Brorson 1742 (52 år)

Musik: Andreas Peter Berggreen 1859 (58 år)

A P Berggreen: