Jesus! Jesus! Ja, det ordet

1. Jesus! Jesus! Ja, det ordet
klingar ljuvt som änglasång,
//: det är hjärtats bröd på bordet,
livets friska vattensprång ://

2. Det är stjärnan på min himmel
som mej leder tryggt och glatt
//: genom tidens flärd och vimmel,
genom jordens nöd och natt ://

3. Det är trogna modersfamnen
som omsluter barnen ömt.
//: I den säkra, trygga hamnen
har min själ för storm sej gömt ://

4. Sköna namn, o må du klinga
ljuvligt på min pilgrimsfärd
//: och mig goda budskap bringa
ifrån himlens sköna värld ://

5. Ja, må du min själ bevara
under jordens nöd och tvång
//: och mitt viloläger vara
när jag somnar in en gång ://

6. Herre, låt mej sedan väckas
vid det namnets livsmusik,
//: till den dag, som ej kan släckas,
men är evigt skön och rik! ://

Text: Carl Boberg, bearb. 2014
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

Bygger du ditt hus på sanden (alt. koral)

1. Bygger du ditt hus på sanden
här vid hav och vindars sus?
Eller bygger du på klippan
som står fast vid böljans brus?
Det är viktigt, det är viktigt
se sej själv i Ordets ljus.

2. Sätter du ditt hopp till Kristus,
har du säker byggnadsgrund.
Då kan trygg du möta faran
i den vilda stormens stund.
Och din sällhet, och din sällhet
kan ej rubbas från sin grund.

3. Bygg på klippan, bygg på klippan!
Snart kan slagregn komma på!
Stormens makter är så stora,
hårt ska hoppet prövas då.
Bygg på klippan, bygg på klippan!
Evigt ska du då bestå.


Text: Maria Lundell 1889, ngt bearb. 2008
Musik: Anton Bruckner 1843 (19 år)

A Bruckner på äldre dagar:

Bygger du ditt hus på sanden

'

1. Bygger du ditt hus på sanden
här vid hav och vindars sus?
Eller bygger du på klippan
som står fast vid böljans brus?
Det är viktigt, det är viktigt
se sej själv i Ordets ljus.

2. Sätter du ditt hopp till Kristus,
har du säker byggnadsgrund.
Då kan trygg du möta faran
i den vilda stormens stund.
Och din sällhet, och din sällhet
kan ej rubbas från sin grund.

3. Bygg på klippan, bygg på klippan!
Snart kan slagregn komma på!
Stormens makter är så stora,
hårt ska hoppet prövas då.
Bygg på klippan, bygg på klippan!
Evigt ska du då bestå.

Text: Maria Lundell 1889, ngt bearb. 2008
Musik: William B Bradbury 1864

 W B Bradbury:

O Jerusalem, bland städer (alt. koral)

1. O Jerusalem, bland städer
enda stad som frid oss bär.
Alla dina stenar lever,
skälver i Guds andedräkt...

Text: Urbi beata Jerusalem 600-700-talet, Anders Frostenson 1968 (62 år)

Musik: Henry Purcell 1658-1695

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Högt må prisa varje tunga

1. Högt må prisa varje tunga
Jesu kropp så underbar
och en lovsång honom sjunga
för det blod han gjutit har,
tacka honom för det tunga
korset som för oss han bar.

2. Fadern honom till oss sände,
rena jungfruns son han är,
ljuset han i världen tände,
evig sanning lärde här.
Han till sist vid livets ände
fram sej själv som offer bär.

3. När, som lagen föreskriver,
på de gamla fäders vis
Lammets högtid firad bliver,
- honom vare lov och pris! -
han med egna händer giver
åt de tolv sej själv till spis!

4. Vid det sista nattvardsbordet,
dagen före Jesu död,
Ordet, som vart kött, med ordet
till sitt kött förvandlar bröd;
vinet Kristi blod är vordet,
då hans allmakts ord det bjöd.

5. Må i ödmjukhet vi ära
detta helga sakrament!
Nya testamentets lära
övergår vad förr var känt.
Att oss Herren här är nära
ser vi genom tron han tänt.

6. Fadern, som i höjden tronar,
vare tack i evighet,
Sonen, den som synden sonar,
Anden, den som lär oss det!
Högt vår jubelsång nu tonar,
Heliga Treenighet!

Text: Thomas av Aquino 1263 "Pange, lingua, gloriosi corporis mysterium" , Skyddsengeln 1887, ngt bearb. A.H. 2011
Musik: Henry Smart 1866 (53 år) "Regent Square".

H Smart:

Höga kors (alternativ melodi)

1. Höga kors, du enda ädla
bland de träd som vuxit här.
Fast du ej bär blad och blommor,
intet träd din like är.
Ljuva stam med ljuva grenar
som den ljuva bördan bär!

2. Sjung, min tunga!
Sjung den hårda,
höga, ärofyllda strid
som på korset Herren kämpat
till triumf och evig frid,
stark som lejonet i öknen
och som offerlammet blid!

3. All den dom som genom fallet
över världen kommen var
och från det förbjudna trädet
låg på syndigt släkte kvar,
ville han på trädet sona,
på det kors som honom bar.

4. Honom plågar spö och gissel,
spott och hån och övermod,
törnets krans och korsets spikar
pressar fram det dyra blod,
att all världen skulle renas
i den helga, djupa flod.

5. Kristi kors!
Blott du är värdigt
att dig hela världen ser.
Du för Israel och folken
är det rätta Guds banér,
och den dig i tro har skådat
dom och död ej rädes mer.

Text: Venantius Fortunatus (530-609) "Crux fidelis" ur Pange lingua, sv. övers. Johan Alfred Eklund (1864-1945)
Musik:  Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525-1594)

[Det återstår några få år av copyrighten på Eklunds översättning, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat Eklunds psalmtexter på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag går på prejudikat och gör sammalunda, med förhoppning om att det ska tas positivt. (Jag gör ju inga ingrepp i Eklunds text, vilket faktiskt blir tillåtet om fyra år).] 

G P da Palestrina:

Höga kors, du enda ädla

1. Höga kors, du enda ädla
bland de träd som vuxit här.
Fast du ej bär blad och blommor,
intet träd din like är.
Ljuva stam med ljuva grenar
som den ljuva bördan bär!

2. Sjung, min tunga!
Sjung den hårda,
höga, ärofyllda strid
som på korset Herren kämpat
till triumf och evig frid,
stark som lejonet i öknen
och som offerlammet blid!

3. All den dom som genom fallet
över världen kommen var
och från det förbjudna trädet
låg på syndigt släkte kvar,
ville han på trädet sona,
på det kors som honom bar.

4. Honom plågar spö och gissel,
spott och hån och övermod,
törnets krans och korsets spikar
pressar fram det dyra blod,
att all världen skulle renas
i den helga, djupa flod.

5. Kristi kors!
Blott du är värdigt
att dig hela världen ser.
Du för Israel och folken
är det rätta Guds banér,
och den dig i tro har skådat
dom och död ej rädes mer.

Text: Crux fidelis, ur Pange lingua av Venantius Fortunatus (530-609), Johan Alfred Eklund (1864-1945)
Musik: Darmstadt 1698

[Det återstår några få år av copyrighten på Eklunds översättning, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat den på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag går på prejudikat och gör sammalunda]

Herre, jag har hört din stämma

1. Herre, jag har hört din stämma
lik en vårvind, stark och sval:
samla ej din skatt på jorden,
men i himlens dolda sal.
Jag har stått där invid berget,
lyssnat gripen till ditt tal.

2. Jag var med i örtagården
då så full av kval du var,
då din bön från skyhöljd himmel
fick sitt stora mörka svar.
Jag var med bland dem som sov där,
då du dödens ångest bar.

3. Vankelmodig såg jag, Herre,
dig beträda smärtans stig.
O, jag gömde mig i hopen,
då ditt öga sökte mig.
Gång på gång jag, full av feghet,
Herre, har förnekat dig.

4. Korset, själens segertecken
du på dina skuldror bar.
I det tecknets djupa skugga
med vid Golgata jag var.
Konung, krönt med blodig törne,
hur din panna glänste klar!

5. Du som allt Guds stora budskap
med ditt blod har översatt,
hur din kärlek härligt frambröt
genom smäderop och skratt.
Hur ditt sköna, ädla vemod
lyste över världens natt!

6. Under över alla under:
e n har levat ren och sann!
Vilken avgrund för vår feghet,
vilken borg åt tron du vann!
Vilket hopp för oss som våndas
under intighetens bann!

7. Herre, hur dig världen hädat,
hur de dina dig förrått,
väldig, hög och majestätisk
över tiderna du stått.
Jordens riken störtat samman,
dina ord har ej förgått.

8. Herre, hur jag ljuset söker,
i mitt bröst är mörkret stort.
Vad jag älskat ej jag vågat,
vad jag hatat har jag gjort.
Dock mitt hjärta ödmjukt klappar
vid din strålbeglänsta port.

Text: Ragnar Jändel (1895-1939), ngt bearb. 2010

Musik: Trad.

Upp, min tunga

*1. Upp, min tunga,
att lovsjunga
hjälten som på korsets stam
för oss blödde,
led och dödde
som ett skuldlöst offerlamm.
Han ur griften
efter Skriften
nu i ära träder fram.

*2. Han fullgjorde
vad vi borde
och blev vår rättfärdighet.
Han avvände
vårt elände
för båd tid och evighet.
Han förvärvde
att vi ärvde
ljus och frid och salighet.

*3. Vi förlossas;
ormen krossas,
avgrundens och dödens makt
nu är bunden.
Från den stunden
allt är Sonen underlagt.
Nu är helat
vad vi felat
och Guds nåd i ljuset bragt.

*4. Gamla, unga
må lovsjunga
Faderns makt och härlighet
och hembära
Sonen ära
för så stor barmhärtighet,
prisa Anden,
som vid handen
leder oss till salighet.

Text (=SvPs 1986 nr 147): Venantius Fortunatus o 600 (ca 70 år), Sigfrid Aron Forsius 1608 (58 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb.

Musik: Svensk 1693

O Jerusalem, bland städer

1. O Jerusalem, bland städer
enda stad som frid oss bär.
Alla dina stenar lever,
skälver i Guds andedräkt...

Text: Urbi beata Jerusalem 600-700-talet, Anders Frostenson 1968 (62 år)

Musik: John Goss 1869 (69 år)

Gud, ditt folk är vandringsfolket

1. Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går...

Text: William Williams 1745 (28 år), Anders Frostenson 1976 (70 år)
Musik: John Hughes 1905 (32 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Varför gick vi bort att söka

1. Varför gick vi bort att söka
dig som alltid hos oss var?
Ljuset såg vi, men...

Text: Anders Frostenson 1964 (58 år)
Musik: Wales 1700-talet

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]