Visar inlägg med etikett Trettondedag jul. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trettondedag jul. Visa alla inlägg

måndag 28 mars 2011

En stjärna gick på himlen fram



1. En stjärna gick på himlen fram,
på himlen fram,
för Österns vise undersam.
Halleluja! Halleluja!

2. Då fylldes de av glädje stor...

Text: Latinsk julsång 1300-talet, Leipzig 1545, Laurentius Jonae Gestritius tr. 1619, Anders Frostenson 1977.
Musik: Medeltida böhmisk julvisa / 1533

söndag 31 oktober 2010

Jesus, vår Konungs, himmelska rike



1. Jesus, vår Konungs, himmelska rike
kom som ett litet frö en gång.
Världarnas Herre, människors like,
vilade i krubban trång.

2. Alla Guds änglar gladdes i höjden,
prisade undret på vår jord,
kom med ett bud om himmelska fröjden,
kom till oss med fridens ord.

3. Stilla på fästet lyste en stjärna,
visade väg till Betlehem.
Saliga de som följde den gärna
fram till ljus från mörkrets hem.

4. Längtande kom de, män ifrån fjärran,
rökelse, myrra, guld tog med,
tillbad med glädje Frälsaren, Herren,
föll på knä för barnet ned.

5. Ljuset har vunnit, ljuset ska vinna
seger mot hela mörkrets här.
Gud, låt det helga ljuset få brinna
tills vår jord din boning är.

6. Då ska kring världen lovsången skalla,
hälsa med glädje Kristi dag:
"Gud vare ära, människor alla
fröjdas i hans välbehag!"


Text: Elisabeth May 1887 (40 år), ngt bearb. 2010
Musik: Hans-Erik Öberg 1967 (41 år), publ. med tillstånd.

Nu segrar alla trognas hopp




1. Nu segrar alla trognas hopp:
vid änglars lovsång rinner opp
en salig morgonstjärna.
Den stannar över Herrens hus,
och folken skola i dess ljus
församla sig så gärna.
Stor ljus,
klart ljus
nedergjutes,
natten slutes,
dagen börjas,
att kring hela världen spörjas.

2. I nåd och sanning bland oss bor
den dolde Guden, mild och stor,
en Frälsare för alla.
Vi skåda nu hans härlighet
som ende Sonens härlighet
och till hans fötter falla.
Hav tröst,
mitt bröst,
gläds att ordet
kött är vordet,
Gud förklarad
och hans kärlek uppenbarad.

*3. O gläds, min själ, och sjung hans pris
som öppnat dig det paradis
vars port din synd tillslutit!
O gläds, att Gud förbarmar sig
och huld förnya vill med dig
förbundet som du brutit.
Ära
vare
Gud i höjden!
Friden, fröjden,
helig vilje
sig från jorden aldrig skilje.



Text: Samuel Johan Hedborn (29 år), Johan Olof Wallin 1819 (40 år)
Musik: Philipp Nicolai 1599 (44 år)