Visar inlägg med etikett 1921. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1921. Visa alla inlägg

fredag 22 april 2016

Kämpar det är vi





1. Kämpar, det är vi, fanan den bär vi,
sjunga till Herrens ära, det lär vi.
Ordet oss lyser, Guds himmelska ljus,
visar oss väg genom stormarnas brus.

2. Uppe på klippans krön ska vi bygga,
fåglarna lika, glada och trygga.
Vi är ju svaga, men Gud ger oss makt,
kära kamrater, så håll nu god vakt.

3. Jesus, vår Konung, stor utan like,
lär oss att leva helt för ditt rike.
Hjälp oss att segra med kärlek och mod,
segra med dej, du vår Frälsare god.

Text: Wissa Nyqvist 1921 (71 år), bearb.
Musik: David Ahlberg 1921 (52 år)

fredag 12 april 2013

O store Gud (alt. koral)



1. O store Gud, när jag den värld beskådar
som du har skapat med ditt allmaktsord,
hur där din visdom väver livets trådar
och alla väsen mättas vid ditt bord
//: då brister själen ut i lovsångsljud:
o store Gud, o store Gud ://

2. När jag hör åskans röst och stormar brusa
och blixtens klingor springa fram ur skyn,
när regnets kalla, friska skurar susa
och löftets båge glänser för min syn
då brister själen ut...

3. När sommarvinden susar över fälten,
när blommor dofta invid källans strand,
när trastar drilla i de gröna tälten
vid furuskogens tysta, dunkla rand,
då brister själen ut...

4. När jag i Bibeln skådar alla under
som Herren gjort sen förste Adams tid,
hur nådefull han varit alla stunder
och hjälpt sitt folk ur livets synd och strid,
då brister själen ut...

5. När tryckt av synd och skuld jag faller neder
vid Herrens fot och ber om nåd och frid,
och han min själ på rätta vägen leder
och frälsar mig från all min synd och strid,
då brister själen ut...

6. När en gång alla tidens höljen falla
och jag får skåda det jag nu får tro,
och evighetens klara klockor kalla
min frälsta ande till dess sabbatsro
//: då brister själen ut i lovsångsljud:
Tack, gode Gud, tack, gode Gud! ://

Text: Carl Boberg 1885 (26 år), ngt bearb
Musik: Axel Södersten 1921 (42 år)

onsdag 30 maj 2012

Om jag ägde allt men inte Jesus




1. Om jag ägde allt men inte Jesus,
vore livet värt att leva då?
Kunde väl mitt hjärtas oro stillas
med de ting, som skall till sist förgå?
Om jag ägde allt men inte Jesus,
vore vinsten värd en livslång strid?
Och är jordens glädje värd att nämnas
mot en enda stund av Jesu frid?

2. Om jag ägde rikedom och kärlek
och bland människor ett ärat namn,
men ej något hopp för evigheten
och för redlös farkost ingen hamn,
om jag ägde allt men inte Jesus,
som mej älskat intill korsets död,
o, varthän i hela vida världen
skulle jag då fly i hjärtats nöd?

3. O, hur tomt är allt i hela världen!
Utan Jesus är blott synd och nöd.
Utan Jesus är ock evigheten
idel mörker, gråt och evig död.
Om jag kunde leva utan Jesus,
o, hur vore det att dö en gång?
Utan honom i den mörka dalen,
utan honom evigheten lång?

4. Men nu har jag allt, ja, allt i Jesus:
läkedom för alla hjärtats sår,
ingen synd som inte han förlåter,
ingen nöd som inte han förstår.
Om jag ägde Jesus, endast Jesus,
och i hela världen inget mer,
o, så ägde jag dock allt i honom,
han som nog och över nog mej ger.

Text: Anna Ölander 1904 (43 år)
Musik: J Olof Lindberg 1921 (51 år)

måndag 28 mars 2011

Min själ berömmer Gud med fröjd



1. Min själ berömmer Gud med fröjd,
min ande gläder sej.
Ty Gud, min Frälsare i höjd,
har sett i nåd till mej.
Mej ringa stoft han saliggjort,
min själ med nåd han fyllt
och öppnat mej sitt rikes port
av kärlek, oförskyllt.

2. Hans starka arm har övat makt
och gjort så stora ting.
De mäktiga han nederlagt
och strött som stoft omkring.
De andligt rika har han sänt
ifrån sej tomma bort,
och prål och högmod har han vänt
i armod inom kort.

3. Ja, hans barmhärtighet är stor
och utan gräns dess längd.
För den som på hans löfte tror
är hjälpen aldrig stängd.
Och det förbund han slöt en gång
med fäderna i frid,
det skall stå fast för släkter mång´
i nåd till evig tid.

4. Hans visdom outgrundlig är,
ej världen den förstår,
men den som håller honom kär
hans planer veta får.
Förtro dej därför mer och mer,
min själ, åt fridens Gud.
Tag mot med glädje vad han ger
och vandra i hans bud.


Text: Jesu mor Maria (Luk. 2), Carl Boberg 1885 (26 år)
Musik: J Olof Lindberg 1921 (51 år)