En liten stund med Jesus

Preludium: 


Koral:



1. En liten stund med Jesus,
o vad den jämnar allt
och ger åt hela livet
en ny och ljus gestalt!
När jag är trött av vägen
och allt som möter mej,
en liten stund med Jesus,
och allt förändrar sej.

2. En liten stund med Jesus,
när synden gör mej ve
och otron vill mej hindra
att blott på ordet se.
En liten stund med Jesus,
och bördan lyftes av
och faller från min skuldra
i Kristi öppna grav.

3. En liten stund med Jesus,
och hjärtats oro flyr,
och blicken vändes åter
från jordens små bestyr
till livets verkligheter,
de ting som ej förgås
när himlarna och jorden
av sin förvandling nås.

4. En liten stund med Jesus,
vad frid den har med sej,
när kärlekslösa domar
av mänskor sårar mej.
Om missförstådd och sargad
från vänners krets jag går,
en liten stund med Jesus
dock helar alla sår.

5. En liten stund med Jesus,
vad kraft den har med sej,
vad lust den ger att vandra
den väg han visar mej,
vad mod den ger att leva
och lida för hans namn,
en ljuvlig försmak redan
av vilan i hans famn.

6. Så ge mej, käre Herre,
ja, ge mej ofta då
en liten stund med Jesus
i hemmets tysta vrå.
Mitt hjärtas djupa längtan
är denna enda blott:
en evighet med Jesus
- och allt, ja, allt är gott.

Text: Lina Sandell 1879 (47 år) efter Annie Louise Ashley-Greenstreet 1871 (36 år), ngt bearb.

Musik: Ur Ahnfelts sånger 1872

Vaka själ och bed

Preludium: 


Koral:



Alt. rytm:



1. Vaka, själ, och bed
och till strids dig red.
Räds att frestarn lägger snaran
där du minst förmodar faran,
sådan är hans sed.
Vaka, själ, och bed.

2. I begärens spår
smygande han går,
vännens röst han efterapar,
sig till ljusets ängel skapar,
tills dig snärjd han får
i begärens spår.

3. Under världens larm
vägen till din barm
som en listig orm han hittar
och med flärd och otro smittar
hjärtat i din barm,
under världens larm.

4. Vaka, bed, min själ,
bliv ej köttets träl
och låt världen dig ej köpa.
Vad dess barn så efterlöpa
är ett flyktigt väl.
Vaka, bed, min själ.

5. Lyckans falskhet känn.
Bäst den smilar än
ditt Uriebrev den skriver,
Joabs kyssar dig den giver,
dräpande sin vän.
Lyckans falskhet känn.

6. Vad är ärans prål?
Gift i gyllne skål,
dryck som törsten icke släcker,
resekost som icke räcker
fram till resans mål,
det är ärans prål.

7. Ack, i tidens hav
får det allt sin grav
likt Egyptens stolta härar,
men om du din Herre ärar
går du ej i kvav
här i tidens hav.

8. Se det goda land
på den andra strand,
dit Guds folk igenom strider,
genom hav och öknar skrider
vid sin Josuas hand.
Sök det goda land.

9. Arvet ej förspill
som nu hör dig till.
Följ då Jesus, bed och vaka,
världen och dig själv försaka.
Han ditt bästa vill.
Arvet ej förspill.

10. Vaka, bed och strid
än en liten tid.
Så ditt Kanaan du skall hinna,
kronan undfå, palmen vinna
i en evig frid.
Vaka, bed och strid!

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb. A.H. 2010

Musik: Adam Drese 1698 (78 år) - preludium Johan Gustafsson

Gud låter sina trogna här

Preludium: 


Koral:


1. Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara,
och tecken på hans kärlek är
mång tusen änglars skara.
Ty sjunga vi med gott behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
oss följa och bevara.

2. De lägra sig kring var och en
som fruktar Herren gärna,
och deras hjälp är icke sen
mot dem som ont oss ärna.
Ty sjunga vi med gott behag:
Guds änglar från vår ungdomsdag
för våld och list oss värna.

3. På vägen de oss föra så,
att vi vår fot ej stöta,
men trygga och förnöjda gå,
fast nöd och sorger möta.
Ty sjunga vi med gott behag:
Guds änglar oss till ålderns dag
på hulda armar sköta.

4. Med vänlig hand, fast icke sedd,
de gravens skräck förjaga
och hålla tröstens kalk beredd,
när ångsten gör oss svaga.
Ty sjunga vi med gott behag:
Guds änglar oss i dödens dag
till himmelen ledsaga.

5. O Herre Gud, var mild och god
när vi med döden strida.
Din Ande give kraft och mod
att vi i frid avlida.
Så skola vi med gott behag
dig sjunga på den stora dag
som vi med fröjd förbida!

Text: G Reimann 1639, Jesper Svedberg 1694 (41 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år)