Guds underbara nåd mot mej

1. Guds underbara nåd mot mej
jag aldrig fatta kan,
att han, fast jag ovärdig var,
i nåd mej tog sej an.
Men jag vet på vem jag tror
och är förvissad att han är mäktig
att till sin dag bevara
vad han har anförtrott åt mej!

2. Jag lyckas aldrig helt förstå
hans kärlek, trofasthet,
och hur förtröstan på hans ord
mej skänkte salighet.
Men jag vet på vem jag tror...

3. Jag fattar inte Andens verk
med hårda syndaren,
hur genom ordets ljus han för
till tron på Frälsaren.
Men jag vet på vem jag tror...

4. Jag anar ej om mina dar
blir många eller få,
och ej var faror möter mej
på vägen jag ska gå.
Men jag vet på vem jag tror...

5. Jag vet ej om min kropp blir lagd
i graven, mörk och trång,
förrän jag Herren möta skall
med kropp och själ en gång.
Men jag vet på vem jag tror...

Text: Daniel Webster Whittle 1883 (43 år) "I know not why God´s wondrous grace", sv. övers. enligt Segertoner 1960, bearb. A. H. 2012
Musik: James McGranahan 1883 (?)

J McGranahan:

Nattens skuggor sakta viker

1. Nattens skuggor sakta viker,
morgonstjärnan ljuvligt ler,
snart den sälla dagen randas,
och dess sol går aldrig ner.
Herren kommer,
Herren kommer,
slut är då all jordens strid.
Bruden siras,
bröllop firas
i en evig fröjd och frid.

2. Vilket jubel inför tronen

när de frälsta där en gång

efter tidens vedermöda

stämmer upp sin segersång!

Herren kommer...

3. Herre Jesus, håll mej redo

till ditt möte varje stund!

Sen må jord och himmel falla,

fast består min sällhetsgrund.

Herren kommer...

Text: Nils Frykman 1889 (47 år)

Melodi: James McGranahan 1881 (41 år)

Gå, Sion, din konung att möta

1. Gå, Sion, din konung att möta,
Jerusalem, gläds åt din Gud!
Strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.
Var glad, var glad,
var glad i din Herre och Gud.
Var glad, var glad
och hylla din konung och Gud.

2. Han kommer från eviga fröjder,
han lämnar sin tron av kristall,
sin ära i ljusets palatser
och lägges på strå i ett stall.
Var glad...

3. Han kommer till jorden att bringa
ett offer på korsträdets stam,
att dö för vårt syndiga släkte
och föra rättfärdighet fram.
Var glad...

4. Han kommer ur graven med byte
och skuggornas boning blir ljus,
och gravarnas slumrare väckas
till liv utur seklernas grus.
Var glad...

5. Han kommer till sörjande hjärtan
och livet får annan gestalt.
Han kommer i makt att regera,
då Gud uti alla blir allt.
Var glad...

Text: Erik Nyström 1893 (51 år), ngt bearb.

Musik: James McGranahan 1891