Å saliga stund utan like

1. Å saliga stund utan like!
Han lever, han är inte död!
Nu sprider i skuggornas rike
uppståndelsens morgon sin glöd.
Han är inte längre i graven
där sargad och bleknad han låg.
//: Jag såg honom lysa som dagen
och skönare syn jag ej såg! ://

2. Han lever, och jag skall få bringa
hans vänner den Levandes ord!
Tänk, jag som är ringast bland ringa,
den minsta han har på vår jord,
tänk, jag får hans hälsning frambära,
jag sjunger min lovsång till Gud!
//: Mer kunde ej änglar begära
än gå med så underbart bud! ://

3. Å saliga stund utan like!
Han lever, han lever igen!
Han vandrar i segrarens rike,
min själ, inte sörjer du än?
Ditt hopp att den döde få sköta
höll kvar dej i klippgravens lund,
//: så fick du den Levande möta,
å saliga, saliga stund! ://

Text: Johan Halmrast 1890 (24 år), övers. A.H. 2008

Han är här

Han är här,
han är här,
han har uppstått från de döda,
han är här.
Varje knä ska böjas,
varje tunga bekänna
att Jesus Herre är.

He is Lord,
he is Lord,
he is risen from the dead
and he is Lord.
Every knee shall bow,
every tongue confess
that Jesus Christ is Lord.

Jesus lever, graven brast

1. Jesus lever - graven brast!
Allt är underlagt hans välde.
Nu det står för evigt fast
att hans död som lösen gällde.
Så blev döden vänd i seger,
graven brast och Jesus lever!

2. Jag har vunnit - Jesus vann!
Han gjort allt vad lagen kräver.
I sin död han satan band,
jag en dyrköpt frihet äger.
Öppen har jag himlen funnit,
Jesus vann - och jag har vunnit!

Text: Johan Nordahl Brun, övers. A.H. 1994

Musik: Johann Rudolph Ahle 1664 (39 år) "Liebster Jesu, wir sind hier"

Världen som nu föds på nytt

1. Världen som nu föds på nytt
pånyttföder glädjen.
Här på jorden vandrar nu
den uppståndne Herren...

Text: Adam av S:t Victor 1100-talet, Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1837 (54 år), Anders Frostenson 1969 (63 år)
Musik: Johan Peter Emilius Hartmann 1861 (56 år)

J P E Hartmann:

Han lever! O min ande, känn

1. Han lever! O min ande, känn

din Herre och din Gud igen!

Han lämnat har sitt vilorum

och rösten höres, som var stum,

och handen räckes, som var kall.

Han lever, och du leva skall!

2. Han framstår i sin härlighet,

och över tid och evighet

går upp rättfärdighetens sol.

Han lever! Himlen är hans stol

och jorden är hans fotapall.

Han lever, och du leva skall!

3. Så hör hans röst och tag hans hand,

du främling från ett bättre land,

som prövas här en liten tid,

lyft upp ditt huvud, känn med frid

att prövotiden snart är all.

Han lever och du leva skall!

4. Hans ledning följ, och jämn och ljus

blir vägen till din Faders hus.

Med kärlek, tro och saligt hopp

fullborda här ditt vandringslopp

och sedan i hans armar fall.

Han lever, och du leva skall!

5. Och du som är i synden död:

vak upp, stå upp, som Herren bjöd.

Botfärdig kom och trogen bliv,

så äger du i honom liv

förutan död och syndafall.

Han lever, och du leva skall!

6. Och världar skall förgås till slut

och stjärnor måste slockna ut

och himlar störta med vår jord,

men dig som litat på hans ord

ej når förgänglighetens svall.

Han lever, och du leva skall!

Text: Johan Olof Wallin 1819 (40 år), ngt bearb. (v 5)
Melodi: Svensk, "Madesjöhandskriften" 1694-95

Halleluja! Halleluja! Jubla nu på alla vis

1. Halleluja! Halleluja!
Jubla nu på alla vis:
sjung för Gud en glad ny visa,
sjung en hymn till Herrens pris!
Han som på ett kors som offer
för all världens frälsning dog,
Jesus, härlighetens Herre,
upp från dödens mörker stod!

2. Kristus uppstått, förstlingsfrukten
från Guds helga skördefält,
som vid Herrens andra ankomst
till sin fulla vidd har svällt.
Ja, de stora, gyllne axen
bugar sej för honom då,
mogna i hans äras solsken,
stigna upp ur jorden grå.

3. Jesus lever! Vi får leva!
Aldrig uttöms Guds förråd,
regn och dagg och solsken flödar
från hans ansikte av nåd,
så att vi med hem i himlen
här på jorden frukter bär
och en dag av änglar samlas,
ja, för evigt frälsta är!

*4. Halleluja! Halleluja!
Äran tillhör dej, vår Far!
Äran tillhör dej, Guds Lamm, som
hela världens synder bar!
Äran tillhör dej, Guds Ande,
full av nåd och helighet!
Halleluja, halleluja,
heliga Treenighet!

Text: Christopher Wordsworth 1862 (55 år), övers. A.H. 2008

Musik: Arthur Sullivan

Nu triumferar Herren Krist

1. Nu triumferar Herren Krist,
och döden har sitt välde mist.
Halleluja, halleluja!
Vi prisar nu i evighet
Guds stora makt och härlighet.
Halleluja, halleluja!

2. Nu kan oss inget skada här,
hur väldig ondskans makt än är.
Halleluja, halleluja!
Se, döden lidit nederlag
och trygga bor Guds barn i dag.
Halleluja, halleluja!

*3. Pris vare Fadern som oss bär,
och Sonen, Herren Jesus kär.
Halleluja, halleluja!
Den helge Ande likaså
ska evighetens lovsång få.
Halleluja, halleluja!

Text: Kaspar Stolshagen (1550-1594) "Heut´ triumphieret Gottes Sohn"
Musik: Tryckt hos B. Gesius 1601, sats Johann Sebastian Bach

Vad ljus över griften

*1. Vad ljus över griften!
Han lever, o fröjd!
Fullkomnad är Skriften,
o salighets höjd!
Från himmelen hälsad
han framgår i glans
och världen är frälsad
och segern är hans.
Se, bortvält är stenen
och inseglet bräckt,
och vakten har flytt för
hans andes fläkt,
och avgrunden bävar.
Halleluja!

*2. Här var mellan ljuset
och mörkret en strid,
dock segrade ljuset
för evig tid.
Nedstörtad är döden
och tron står opp
bland jordiska öden
med himmelskt hopp.
Ni sörjande kvinnor,
vem söker ni här?
Den levande ej
bland de döda är.
Uppstånden är Jesus.
Halleluja!

*3. Så himlen med jorden ¨
försonade sig,
så graven är vorden
till glädjen en stig.
Ni huvun som böjdes
vid korsets fot,
lyft upp er och fröjdas
trots världens hot!
Kom, skingrade hjord,
till din herde igen.
Han lever, han lever
och följer dig än
osynlig från himlen.
Halleluja!

*4. Nu storma, o tider!
Hans kyrka står fast,
som ljuset sig sprider
hans lära med hast.
Ut går i all världen
hans utsända bud
och vittnar bland svärden
och bålen om Gud,
och vittnar om honom,
o tröst i all nöd,
som, död för vår synd, ¨
blev genom sin död
en förstling till livet.
Halleluja!

*5. Ni fromma som klagar,
vad sörjer väl ni?
Snart är både dagar
och nätter förbi.
Snart jorden upplåter
sin famn till er ro,
snart uppstår ni åter
likt kornen som gror.
Han själv som dem sådde
skall komma till slut
och samla in skörden,
men först skilja ut
ogräset från vetet.
Halleluja!

Text: Frans Michael Franzén 1812 (40 år), ngt bearb. (se finlandssvenska psalmboken 1986 nr 98)

Musik: Dansk ca 1528