Självspelande koralbok till minne av Johan Dillner (1785-1862), som för ökad koralkännedom startade kyrkokör samt spred ensträngat "Psalmodikon" med noter i sifferskrift. För att se bloggarkivet, klicka på pilarna till vänster om årtal resp. månad (ej på själva årtalet/månaden). Register finns längst ner. Ev. rättelser och andra synpunkter skickas till andreas.g.holmberg@gmail.com
*1. Vad ljus över griften! Han lever, o fröjd! Fullkomnad är Skriften, o salighets höjd! Från himmelen hälsad han framgår i glans och världen är frälsad och segern är hans. Se, bortvält är stenen och inseglet bräckt, och vakten har flytt för hans andes fläkt, och avgrunden bävar. Halleluja!
*2. Här var mellan ljuset och mörkret en strid, dock segrade ljuset för evig tid. Nedstörtad är döden och tron står opp bland jordiska öden med himmelskt hopp. Ni sörjande kvinnor, vem söker ni här? Den levande ej bland de döda är. Uppstånden är Jesus. Halleluja!
*3. Så himlen med jorden ¨ försonade sig, så graven är vorden till glädjen en stig. Ni huvun som böjdes vid korsets fot, lyft upp er och fröjdas trots världens hot! Kom, skingrade hjord, till din herde igen. Han lever, han lever och följer dig än osynlig från himlen. Halleluja!
*4. Nu storma, o tider! Hans kyrka står fast, som ljuset sig sprider hans lära med hast. Ut går i all världen hans utsända bud och vittnar bland svärden och bålen om Gud, och vittnar om honom, o tröst i all nöd, som, död för vår synd, ¨ blev genom sin död en förstling till livet. Halleluja!
*5. Ni fromma som klagar, vad sörjer väl ni? Snart är både dagar och nätter förbi. Snart jorden upplåter sin famn till er ro, snart uppstår ni åter likt kornen som gror. Han själv som dem sådde skall komma till slut och samla in skörden, men först skilja ut ogräset från vetet. Halleluja!
Text: Frans Michael Franzén 1812 (40 år), ngt bearb. (se finlandssvenska psalmboken 1986 nr 98)
