Självspelande koralbok till minne av Johan Dillner (1785-1862), som för ökad koralkännedom startade kyrkokör samt spred ensträngat "Psalmodikon" med noter i sifferskrift. För att se bloggarkivet, klicka på pilarna till vänster om årtal resp. månad (ej på själva årtalet/månaden). Register finns längst ner. Ev. rättelser och andra synpunkter skickas till andreas.g.holmberg@gmail.com
1. Våren kommer till vår fröjd in i kala hagar... Text: Ur Piae Cantiones, övers. Jan-Eskil Löfkvist (f. 1920) Musik: Ur Piae Cantiones, arr. John Stainer (1840-1901) J Stainer:
1. Sol går upp i vårens tid, slut är vintern tunga. Våren nalkas ljuv och blid, svalan börjar sjunga. Tegen fåras, böljan slår, dungen luftigt lövad står. Varje liv får tunga, vaknar upp i morgonstund, vinden smeker vinterns blund bort från pannan unga.
2. Ängen sej i blommor klär, slöjlik skrud bär lunden. Fågelns drill så smeksam är, säker, men ej bunden. Bäckar spelar från vart berg, daggstänkt sky med silverfärg målar himlarunden. Sol går upp i dyster natt, hennes strålar leker glatt hela morgonstunden.
3. O hur skön Guds ärekrans i den värld han danat! Vilken vishets återglans, mera än vi spanat! Ja, från honom allting får kraft att sträva år från år; uppåt har han manat. Alla avstånd plånas ut, Gud är upphov, Gud är slut, närmre än vi anat. Text och musik: Ur Piae Cantiones 1582, övers. Jenny Petersson, tr. i Dala-Harpan 1914, ngt bearb. 2012
1. Evigt innan himlens fäste, innan jorden ännu var Fadern i sitt hjärtas kärlek Ordet, Ljuset, Livet bar, Herren över det som stundar, det som är och varit har nu och i all evighet. 2. Han till glädje för all världen föds till jorden denna stund. Nu för människornas frälsning lägger han en klippfast grund, sluter med ett fallet släkte nådens heliga förbund nu och i all evighet. 3. Salig, salig denna stunden! Högt benådad Jungfrun var och befruktad av Guds Ande Återlösaren hon bar. Gudabarnet av vårt släkte här sin boning bland oss tar, nu och i all evighet. 4. Honom skådade ur fjärran siarna i Israel, efter honom Guds profeter längtade av all sin själ, och i honom folkens vise sett sin frälsning och sitt väl nu och i all evighet.
5. Till hans ära himlen sjunger, änglar höjer jubelsång. Män och kvinnor, små och stora, stämme in på samma gång, ja, i enig, ljuvlig samklang, fri från syndens skuld och tvång, nu och i all evighet.