1. Stå upp och låt er röst bli höjd
med helig fägnad, frid och fröjd,
i Herren Jesus gläd er!
Ja, se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!
2. Betryck och bitterhet, försvinn!
Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.
3. Gud, låt din frid, som högre är
än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!
Text: Thomas Kingo
Musik: Johann Christian Friedrich Haeffner 1820 (61 år), arr. Eyvind Alnaes 1926
J C F Haeffner:
1. Du har skapat allt, o Gud,
med din makt och på ditt bud:
luft och ljus och sjö och land,
fåglar, skog och fisk och strand.
2. Blom på mark och frukt på träd,
sol och snö och vind och säd,
högt och lågt och stort och smått
har du skapat, skapat gott.
3. Du har skapat allt, o Gud,
med din makt och på ditt bud.
Allt som lever på vår jord
lever av ditt skaparord.
Text: Peter Andreas Jensen 1843 (31 år)
Musik: Carl Fredrik Sandberg 1867 (57 år)
1. Gud är nådig, hör, han vill ej
syndarens fördärv och död.
Hjälp vill han få föra till dej
när du är i själanöd.
Tro trots all din synd och svärta,
ge åt Gud ditt arma hjärta,
ta till tröst i all din smärta:
Gud vill ingens dom och död.
2. Han dej sökt på berg och ängar,
tills han funnit dej, sitt får.
Stäm nu alla glädjens strängar,
Jesus hem med själen går!
Du av nattens köld fått skaka,
nu hans kärlek får du smaka,
varmt välkommen hit tillbaka,
han vill hela dina sår!
3. Det är fröjd i himlens salar
när en syndare har vänt
åter till den vän som talar
livets ord, av himlen sänt,
rengör varje sår som blöder,
med sin Ande genomglöder
och till livet pånyttföder
- salig den som detta hänt!
Text:Magnus Brostrup Landstad 1861 (59 år), sv. övers. A.H. 31/7 2015
Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1871 (59 år)
L M Lindeman:
1. Gud ske lov, min vän han blivit,
o vilken vän,
han som sej för mej utgivit,
o vilken vän,
han som så av kärlek glöder,
att för oss han dör och blöder,
att han kallar oss för bröder,
o vilken vän!
2. Alla synder han förlåter,
o vilken vän,
han mej tröstar när jag gråter,
o vilken vän!
Då olyckligt jag förgår mej
bäst av alla han förstår mej
och hans kärlek alltid når mej,
o vilken vän!
3. Även då han djupt sej döljer,
är han min vän.
Alltid lika god mej följer
min bäste vän.
Sker mej något svårt, så sker det
mej till godo, vännen ger det.
Efteråt jag tydligt ser det;
o vilken vän!
4. Allt bekymmer jag då kastar
helt på min vän,
allt som här min själ belastar
förstår min vän.
Andens liv med ordet föda
och mitt kött korsfästa, döda,
lindra tidens vedermöda,
allt gör min vän.
5. Det är evigt liv att känna
Gud som sin vän.
Sälla de, som funnit denna
vår bäste vän!
Ja, de är för evigt rika,
andra kan ju dö och svika,
denne vän är alltid lika;
o, vilken vän!
Text: Marianne Nunn 1817 (39 år), sv. övers. Carl Olof Rosenius 1849 (33 år), bearb. A.H. 2016
Musik: Oscar Ahnfelt
O Ahnfelt:
1. Säg min vän, har det dej smärtat
att en syndare du är?
Har det gått dej djupt till hjärtat
att dej Jesus håller kär?
Kan du leva utan honom?
Har du fått din skatt i honom?
Vill du leva, dö för honom?
Är han själv din själs begär?
2. Säg, har du Guds Ande låtit
fostra dej och därom bett?
Har du över synden gråtit
och din nöd och fara sett?
Har den dej till Jesus drivit?
Har hans kors din räddning blivit?
Har du Jesus hjärtat givit?
Är du nu med honom ett?
3. Det finns många som bekänner
Jesus med sin mun var dag,
de trivs väl bland Jesu vänner,
finner i hans ord behag,
men det viktigaste fattas,
liv i tron på Jesus fattas,
och den själ som detta fattas
får ej tröst på domens dag.
4. Tio jungfrur alla hade
ordet och bekännelsen,
och sej allesammans gladde
åt att möta brudgummen.
Men Guds Andes olja klara
fanns hos hälften av dem bara,
och den måste hos oss vara
om vi ska nå himmelen.
5. Därför, mänska, dej besinna,
låt Guds ord få gripa tag.
Jesus vill din kärlek vinna,
ta emot hans nåd idag!
Lämna all din synd åt honom,
ta rättfärdighet av honom,
nytt ditt hjärta blir hos honom
och du har Guds välbehag.
6. Kanske håller dej ett hinder
hemligt kvar i världens lopp?
Kanske någon synd dej binder,
alltför kär att offras opp?
Akta dej och låt den fara!
Annars ska den synden vara
en förskräcklig, dödlig snara
som fördärvar själ och kropp.
7. Jesus vill med helig iver
att vi hela hjärtat ger,
för när oss hans kärlek driver
kan den nå till ännu fler.
Han vill all vår synd förstöra,
oss för evigt saliggöra,
oss mot målet ständigt föra
tills en dag vi honom ser!
Text: Betty Ehrenborg-Posse
Musik: Jacob Axel Josephson
J A Josephson:
