1. Vem är den stora skaran där,
med palm i hand?
Var hjässa segerkrona bär
på evighetens strand.
2. I rena, vita kläders glans
den står för Gud
med oförgänglig bröllopskrans
liksom en smyckad brud.
3. Den skaran kom från livets strid,
från tidens nöd.
Dess väg har gått till himlens frid
igenom salig död.
4. Ett tecken på var panna klart
du flamma ser.
Förr var det dolt, nu uppenbart,
vad glans åt dem det ger!
5. En gång som främlingar de gått
i ökenland.
De livets smärtor smaka fått
och bränts av solens brand.
6. Från syndens väg de vikit av
till Lammets spår.
Sitt kors de burit till sin grav,
det var en vandring svår.
7. Nu är den slutad. Inför Gud
de står med fröjd
och höjer segersångens ljud
i ljusa himlens höjd.
8. Och deras jubel slut ej tar
till evig tid.
De är nu hos sin Gud, sin Far,
i salighet och frid.
Text: Gösta G:son Lewenhaupt 1855 (64 år), ngt bearb.
Musik: G G Lewenhaupt 1862 (71 år) - här i jämn fyrtakt enligt Sionstoner 1935 och inte enligt den blandade taktarten i 1939 års koralbok (där tredje och fjärde takterna förkortats till tretakt).
