Du bar ditt kors, o Jesu mild

1. Du bar ditt kors, o Jesu mild,

då dödens väg du trädde,

till frälsning för den värld som vild

och full av hat dig hädde.

O kärleks höjd!

Du blöder böjd

för dem som dig förfölja.

2. Du bar ditt kors. Då bar du ock

med världens skulder mina.

Och bland de otacksammas flock

som du vill nämna dina

är också jag,

fast dag från dag

din kärlek mig besöker.

3. Du bar ditt kors. Din härlighet,

som alla himlar prisa,

din makt, som icke gränser vet,

du lade av, att visa,

det intet finns,

som icke vinns

av kärleken som lider.

4. Du bar ditt kors. Så lär ock mig,

o Segerhjälte, vinna

och uppå korsets helga stig

till himlamålet hinna.

Då är min själ

förvarad väl

och lever i din kärlek.

Text (=SvPs 1986 nr 140): Erik Gustaf Geijer 1819 (36 år)

Musik: Darmstadt 1699